Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Efter 1868 har frossfallens antal åter ökats å de vanliga
frossörterna, dessutom åfven å flere orter i Skåne1). Men först
innevarande (1873) års vår har frossan börjat att med verkligt epidemisk
freqvens uppträda åtminstone å landets frossörter (åfven de
nordligaste, nämligen de vid Ån german elfvens mynning belägna1 2 3).
Fre-qvensens ungefärliga gång inom Stockholm under det sista decenniet
synes af de å sid. 128 här ofvan införda tabeller.
De föregående undersökningame hafva gjort oss bekanta med
åtskilliga epidemiska häijningar, som frossan, åtminstone alltifrån
sextonde århundradet, från tid till tid anställt i Sverige. Såsom vi sett
hafva dessa härjningar vanligtvis fortvarat, ehuru under betydliga
fre-qvensens skiftningar, i flere år, hvilka årsföljder här af oss benämnts
frossperioder. Vända vi nu vår uppmärksamhet till andra länder
med den frågan, huruvida frossan äfven i dem periodvis uppträdt
såsom allmänt utbredd farsot, så finna vi genast icke blott, att ett sådant
förhållande egt rum, utan äfven att utlandets frossperioder,
åtminstone de europeiska, i afseende på tiden stått i nära sammanhang med
våra. För att ådagalägga det ett sådant sammanhang förefunnits, är
redan tillräckligt att vid sidan af hvarandra uppteckna årstalen för
frossans pandemiska uppträdande å den europeiska kontinenten och
de år, hon härjat hos oss. En sådan, med slutet af sjuttonde seklet
böljande förteckning lemna vi här:
1) Se Sundhets-Collegii Berättelser för de ifrågavarande åren, samt Wistrand,
A. H., Öfversigt af sjukdomsförhållandet i Sverige år 1870, Hygiea 1871, s. 563.
Id. år 1871 Hygiea 1873, s. 261.
2) Benäget meddeladt af Dr. P. Kempe.
3) Hæser, H., Lehrbuch der Geschichte der Medicin und der epidem. Krank*
heiten II. Jena 1865, s. 358. — Eisenmann, Die Krankheits-Familie
Tvposis(Wech-selkrankheiten). Zörich 1839, s. 139.
4) Hæser o. c. sid. 408. — Ozanam, J. A. F., Histoire mddicale des maladies
epidémiqnes. Ed. IL, T. II. Lyon 1835, s. 60.
5) Hirsch, A., Handbach der historiscb-geographischen Pathologie I. Erlangen
1860, s. 34; Hæs er o. c. s. 408. Sjukligheteförbållandet i Sverige under dessa år
är ej kändt.
I Europa:
1690—91, ff. *) .
1707—09, 1715 4)
1718—23 5) . .
1691—93.
17H—17.
?
I Sverige:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
