Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
fråga, som uti inledningen berördes, nämligen huruvida frossans
fre-qvens på det stora hela i vårt land till- eller aftagit. Med denna
fråga skola vi sammanknyta en annan, i sjelfva verket ock med henne
nära sammanhängande, nämligen denna: i hvad mån hafva områdena
för frossans endemiska förekomst och epidemiska utbredning inom
Sverige i stort seddt undergått förändringar
Då vi ofvan vidrörde detta ämne, påpekade vi, huruledes
åtskilligt tydde derpå, att frossan i äldre tider varit allmännare i vårt
land, än hon nu är. 1 saknad af någorlunda kontinuerliga uppgifter
från de äldre tiderna kunde vi emellertid icke draga några säkra
slutsatser rörande denna sak. Men anställa vi nu en jemförelse
emellan olika, tillräckligt omfattande perioder inom den tid, för hvilken
vårt material eger kronologisk kontinuitet, tiden alltifrån adertonde
seklets midt, så framträder ganska tydligt, att en icke ringa
minskning i frossans allmännelighet verkligen inträffat under den senare tiden.
Några så fullständiga uppehåll eller afbrott i frossans härjande, som
under innevarande sekel förekommit t. ex. efter 1821, 1833 eller 1862,
anträffa vi nämligen icke under det sist förflutna seklets senare hälft.
Och den höga dödlighet i frossa, som Tabellverket angifver för
sist-nämda period, återfinner man numera ingenstädes i landet.
Bekräftelse på samma sak gifver oss ock det förhållande, att de
intensivare sensommaren och hösten företrädesvis tillhörande
malariaformerna numera äro mindre allmänna än förr, såsom vi längre ned
skola se.
Hvad särskildt frossans utbredning i olika delar af riket beträffar,
så bemärka vi, att hon under förra århundradet vida mer grasserat
i de inre delarne af södra Sverige än utider innevarande århundrade,
men att hon deremot utefter kusten utbredt sig vid epidemierna i
vårt århundrade mycket längre norrut, än hvad förr egt rum.
Sålunda har Jönköpings län under de sista frossperioderna varit nästan
skonadt, ehuru under förra seklet icke endast svårt hemsökt vid
epidemierna, utan äfven beryktadt för endemisk frossa1). Och
Östergötland, som numera alls icke kan räknas till de för frossa svårare
blottstälda provinserna, hade i det förlidne seklet, om man får tro
Tabellverket, en vida större dödlighet i frossa än någon annan
provins i Sveriges rike. Anmärkningsvärdt är att frossans första
uppträdande såväl i Dalarne som ock i Norrland af olika författare för-
1) Se Wåhlin A. M., Anmärkningar om endemiska Sjukdomar i staden.
Jönköping. Vet.-Akad. Handl. 1760, sid. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
