Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
lagts till 1750-talet, så af Blom för Dalarne och af Hiilphers för
Ångermanland, såsom vi redan haft tillfälle att anföra*). Till ungefår
samma tid förlägger Lencquist första uppträdandet på Åland samt
i Töfsala, Bimito och Korpo i Finland af dens.k. skärgårdsfebern,
hvilken remittenta malariafeber sedermera stationärt grasserat i nämnda
bygder1 2). År 1754 egde äfven enligt Tabellverket ett epidemiskt
besök af frossan rum i Vesterbotten (24 döda), något hvarom vi
sedermera icke förrän år 1800 (22 döda) i nämnda källa finna någon
antydan. Den första i Norrbotten förekommande epidemi, hvarom vi
ega kännedom, tillhör år 1812 (se ofvan), men efter detta år har
frossan flera gånger epidemiskt utbredt sig derstädes.
Den förändring i frossans geografiska utbredning, som här
påpekats, skulle också kunna uttryckas så, att området för frossans
endemiska förekomst mer och mer inskränkts, deremot området för
hennes epidemiska härjande utvidgats. Ungefår detsamma har Berg
redan år 1853 uttalat3), och den sedan dess öfverståndna frossperioden
har blott gifvit riktigheten af hans uppfattning bekräftelse.
Öfvergå vi nu ifrån studiet af de vexlingar i frossans freqvens,
som från år till år, från decennium till decennium eller från sekel
till sekel ega rum, till de olikheter i frossfallens talrikhet, som kunna
inom hvarje särskildt år iakttagas, d. v. s. frossfreqvensens vexlingar
efter årstid, så finna vi snart, att betydliga sådana förekomma, samt
att de i allmänhet försiggå med en ganska stor regelbundenhet,
hvar-före de, så väl som ock på grund af de särskilda egenheter, de å
olika orter och i olika epidemier förete, äro väl förtjenta af synnerlig
uppmärksamhet.
Såsom ett fullt konstant sakförhållande, hvilket så långt tillbaka,
som våra källor gå, får bekräftelse, må först framhållas att, ehuru
frossor väl alltid förekomma spridda öfver hela året, våren dock
utan all fråga är den årstid, då frossfallen äro talrikast. Detta
framgår ojäfaktigt redan af de sid. 142—147 här ofvan införda notiserna
1) Se sid. 130 här ofvan.
2) Lencquist, Ytterligare om mortaliteten i Finland. Åbo Tidn. för 1784,
sid. 133. Jemför Willebrand E. E. v., Anteckningar om
malariaepidemierna på Åland nnder sednaste århundrade. Helsingfors 1864, sid. 14.
3) Berg yttrar i afseende på frossan i Sverige: ”den epidemiska inflytelsen
synes sträfva till öfvervigt öfver den endemiska eller lokala”. (Biliang till K.
Sundh.-Colleg. Ber. för 1861. Stockh. 1863, sid. 14).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
