Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Minima slutligen befinnas i frossörter vanligast falla pä Juli eller
Augusti samt December (eller Nov.) månader, men i andra orter
iakttager man blott ett minimum, nämligen det senare. De bygder,
i hvilka frossan endast gästar epidemiskt, förete således efter regel
blott ett maximum i antalet af frossfall, hvilket kommer på våren, samt
ett minimum, hvilket infaller närmare slutet af året1). Frossans gång
genom året i hennes hemorter vexlar deremot, enligt hvad nyss
påpekats, oftare mellan höjning och sänkning och kan derföre behöfva
grafiskt förtydligas. Å pl. VI hafva vi i sådant syfte med
begagnande af de i förestående tabeller gifna tal uppdragit några kurvor,
som framställa frossans freqvens efter månad i några af de svåraste
hemsökta orterna inom Mälareprovinserna samt i Göteborg. Vi hafva
här låtit kurvorna börja med Juli och sluta med Juni månad, emedan
’ derigenom en riktigare öfversigt af epidemiernas till- och aftagande
erhålles. De serier af frossepidemier, som hår kallats frossperioder,
pläga nämligen i frossörter vanligtvis begynnas under sensommaren,
deremot afslutas under försommaren. Likaså pläga de afbrott af ett
eller annat års varaktighet, som understundom förekomma midt i en
frossperiod, inträda med en vårepiderais afslutning och upphöra med
inbrottet af en ny höstepidemi1 2). För öfrigt händer väl aldrig att
en höstepidemi uppträder utan att å samma ort efterföljas af en
vårepidemi. Deremot är det, såsom af det nyss sagda följer, en vanlig
sak, att en vårepidemi förekommer utan att efterföljas af epidemi på
hösten. Ett närmare samband måste således förefinnas emellan det
frossans grasserande, som eger rum på hösten och det, som inträffar
den derpå följande våren, än emellan en vårepidemi och en derpå
möjligen följande höstepidemi. Och för att få den bästa öfverblicken
öfver frossfreqvensens årliga skiftningar bör man gå från den ena
sommarens minimum till den följande sommarens.
1) Väl iakttages emellanåt ett mindre maximam äfven på hösten, men vid
närmare undersökning torde detta oftast befinnas härröra från sjukdomsfall bland
resande, till hembygden återkomne sjömän, jeravägsarbetare eller annat
arbetsfolk, som under sommaren uppehållit sig i frosstrakter och antagligen der
ådragit sig den efter hemkomsten utbrutna sjukdomen.
2) Exempel på sådana med sensommaren började epidemieserier kunna yi
hemta från åren 18l8, 1826, 1852 och 1858 m. fl. år och på v årepidemier, som, *
om ej för landet i dess .helhet, så åtminstone å de resp. orterna afslutit eller
afbrutit frossperioder från åren 1821, 1830, 1832, 1833, 1848, 1849, 1856, samt
1860-62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
