Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Frossans förekomst i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Men om således än våren och hösten äro de årstider, då frossans
freqvens plägar vara störst och då hon plägar härja såsom, epidemi,
så får man dock understundøm äfven under vintern och sommaren
iakttaga epidemier. Vanligast utgöra likväl dessa årstiders epidemier
antingen fortsättningar af föregående höst- och vårepidemier eller ock
inledningar till efterföljande sådana. Sålunda — för att blott gifva ett par
exempel — fortsatte sig den hösten 1858 i Mälareprovinserna härjande
epidemien mångenstädes hela den följande vintern och öfvergick slutligen
i en svår vårepidemi. Likaså dersammastädes vintern 1854*—55.
Sommarepidemi åter, som fortsatt sig från våren, omtalas från Gefle för
år 1854, från Bollnäs för år 1860 o. s. v. Det är för öfrigt till och
med det vanliga förhållandet att de första, vårepidemien inledande
fallen inträffa i Februari och de höstepidemien begynnande fallen i Juli
och Augusti.
Fristående vinter- och sommarepidemier äro deremot ytterst
sällsynta. Det märkligaste exempel på en vinterepidemi, vi känna,
är den af Almqvist iakttagna, redan ofvan (sid. 165) omnämnda
epidemien under 1858—59 års vinter i Norrbotten. Sommarepidemier
hafva märkvärdigt nog flere gånger rapporterats från vestra
kusten af Sverige såsom år 1808 från Bohuslän (Lune 11), 1829 och
1832 från Halland (Westberg). Hvad här yttrats rörande
fross-epidemis sällsynthet under sommaren, gäller emellertid blott den
in-termittenta frossformen, men icke den remittenta formen, för
hvilken sommaren tvärtom är den rätta årstiden, såsom vi längre ned
skola finna.
Sedan vi nu skärskådat de olikheter, som frossan till sin freqvens
företer efter orten och tiden för sitt uppträdande, följer i ordningen
att undersöka, huruvida hennes freqvens äfven vexlar efter de genom
olikhet i ålder, kön, nationalitet, yrken och förmögenhetsvilkor
uppkommande folkklasserna. Och skola vi äfven vid denna
undersökning träffa på en och annan egenhet hos den i fråga varande
folksjukdomen, väl värd att tecknas till minnes.
Hvad först de olika åldersklasserna angår, så möta oss från
olika tider och orter uppgifter i mängd, som betyga att ingen ålder
skonats (Lönberg Botkyrka 1805, Sommelius Enköping 1810,
Acharius Wadstena 1812, Wieslander Engelholm 1819, 1832,
Widberg Westerås 1828, Schultz Upsala 1828, 1829, 1855,
Klintberg Daga 1844, Svedenborg Tjust 1844—48 H. br.,
Boström Christianstad 1852, 1853, Ström Trelleborg 1853, Martin
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
