Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
förmälande till längre ned, der några uppgifter angående samma
typers förekomst skola meddelas.
När åter den intermittenta frossan betraktas med hänsyn till
symptomernas olika beskaffenhet, plägar man från hufvudformen
(febris interm. simplex) särskilja tvenne bigrupper, nämligen den
mas-qnerade (f i. larvata) samt den komplicerade och perniciösa
frossan (f. i. comitata, perniciosa).
Beträffande nu de olika typerna af febris intermittens simplex
eller den enkla frossan finna vi lämpligt att genomgå dessa efter
de i föregående kapitel använda kategorier af tid, ort och folkklass
och börja här med årstiderna, enär denna kategori företer de
tydligaste och mest^ regelbundna vexlingarna i de särskilda typernas
freqvens. Yi anmärka härvid genast såsom regel, att qvartantypen
(tredjedagsfrossan) tillhör hösten och vintern, samt tertianen
(annan-dagsfrossan) våren ’). Den qvotidiana typens förkärlek för en viss
årstid framträder väl icke lika tydligt, som de håda nyssnämndas.
Dock finner man honom helst sällskapa med sin närmaste slägting
tertianen, hvarföre. han ock talrikast förekommer under våren
särdeles i Maj månad, ehuru vanligtvis äfven då, såsom eljest, tertianen
vida underlägsen i freqvens.
Till stöd för nu gjorda påstående i fråga om de särskilda
typernas freqvens ega vi i allmänhet icke några uppgifter i exakt
statistisk form att anföra, då sådana uppgifter lemnats ganska sällan
och knappt någon gång från de orter, der höstfrossorna i större grad
råda. Följande ur dylika uppgifter sammandragna lilla tabell visar,
endast förhållandet emellan typerna under frossepidemierna 1856—60
i Åtvidabergs distrikt.
Jan. Febr. Mars. April. Maj. Juni. Juli. Ang. Sept. Okt. Nov. Dec.
qvotidian 5 12 30 79 159 62 34 9 i 4 8 3
tertian 11 31 126 400 422 246 95 34 19 5 5 7
qvartan 4 9 5 5 1 5 5 4 6 7 2 3
Att tredjedagsfrossan företrädesvis förekommer hösten och
vintern är emellertid ett genom ständiga iakttagelser bekräftadt
förhållande, hvadan vi såsom bevisning härutinnan anse tillfyllest- 1
1) De i det föregående (sid. 173) anmärkta maxima bero också
hufvud-sakligen, för våren, på tertianens och för hösten på qvartanens öfvervägande
freqvens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
