Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
görande att åberopa de ofvan sid. 142—147 anförda äfvensom de i
Sundh. Collegii Årsberättelser offentliggjorda notiser. Ändamålslöst
och tillika för läsaren alltför tröttande blefve det att här år för år
och ort för ort genomgå den mängd vittnesbörd, som rörande denna
sak äro lemnade. I korthet framstäldt visar sig det allmänna
förloppet af typernas uppträdande under frossåret sådant, att vid dess
början, hvilken vi på förr anförda skäl förlägga till Juli månad, de
nya fallen gerna erhålla qvartantyp, der ej remittent feber är gängse.
Denna typ fortfar att herska ända till Jan. eller Febr., då redan de
nya fall af frossa, som inträffa, börja antaga tertian typ. Denna
sist nämnda undantränger nu inom kort nästan helt och hållet den
förut rådande qvartanen. Samtidigt med tertianen fortlöper äfven
den qvotidiana frossan, hvars kulmination dock i allmänhet synes
infalla något senare än tertianens, så att, under det fallen af
annan-dagsfrossa lika fördela sig på April och Maj med maximum än på
den förra än på den senare månaden, hvardagsfrossans culmen
nästan alltid och med betydligt öfvervägande freqvens faller på den
sist nämnda månaden.
Från det nu sagda, hvilket gäller så väl frossans endemiska
som i allmänhet äfven dess epidemiska uppträdande, förete
emellertid en del epidemier vissa afvi kande förhållanden. Epidemier hafva
nämligen förekommit, under hvil ka den qvotidiana typen inkräktat
en del af qvartanens vanliga förekomsttid liksom äfven — och detta
har ännu oftare varit händelsen — nästan alldeles undanskjutit den
enkla tertianen såsom år 1812 i Strömstad, 1828 på Gotland
("dub-beltertian”), 1843 i Daga d., under 1859—62 års vårepidemier t. ex.
1859 i Christianstads d , (*/, qvot. ’/, tert.), 1860* i Silbodal, 1861
i Wingåkers d , i Arboga stad o. distr., 1861 och 1862 i Forssjö d.
o. s. v.’
I andra epidemier såsom åren 1846—49 förekommo äfven
under höstarne och i en del frossörter blott ett ganska ringa antal
eller alldeles inga qvartaner. I Göteborg t. ex., der frossan årligen
förekommer, förklarar stadens Läkare-Sällskap enligt dess protokoll
för den 10 Jan. 1850, att frossan under nämnda period aldrig
framstod under form af qvartan (H. br.). Deremot har i frossörter
inträffat och detta i ganska många epidemier, nämligen sådana som
varit af intensiv art och länge fortvarat, att den qvartana
frossfor-men varit den hela året igenom herskande. Såsom exempel på
epidemier af sådan beskaffenhet må anföras de, som bildade de tvenne
äldsta med säkerhet för vårt land kända frossperioderna, nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
