- Project Runeberg -  Om Sveriges folksjukdomar / 2. Frossan /
194

(1869-1877) [MARC] Author: F. A. Gustaf Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma - Tabell: Jemförelse mellan frosstypernas freqvens å olika orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

Jemförelse mellan frosstypernas freqvens å olika orter.

Ort. o Ar. qvot. tert. qvart. Ort. År. qvot. tert. qvart.
Stockh:s Garnison1) 1851 19 71 17 Christianstad.... 1861 51 125 18
B 1852 12 35 16 T> 1862 75 165 14
B 1853 29 76 25 j) 1864 13 22 5
Enköping 1854 5 22 241 Hörby 1863 22 87 4
1> 1855 — 25 91 Åtvidaberg 1856 204 816 14
Eskilstuna 1859 72 272 20 B 1857 64 149 8
Forssjö 1853 16 40 — B 1858 62 179 13
B 1854 31 55 10 B 1859 72 272 20
B 1855 61 119 74 B 1860 66 164 14
I> 1858 85 131 56 B 1863 35 21 1
B 1857 20 12 6 B 1864 54 24 2
B 1858 14 18 70 B 1865 21 11 1
B 1859 71 85 43 B 1868 51 41 10
B 1860 41 45 61 Philipstad 1856 104 264 14
B 1361 51 19 67 B 1860 11 24 6
B 1862 56 52 19 B 1861’ * 12 20 9
Wingåker 1861 51 15 67 B 1862 12 32 9
Christianstad 1856 107 167 37 B 1864 3 12 2
B 1857 49 51 40 Harg 1847 22 39 —
B 1858 35 60 32 B 1848 16 108 —
B 1859 68 42 28 B 1849 13 92 —
B 1860 59 79 20 Gefle 1859 18 42 5

Hvad den egentliga qvotidiana typens freqvens vidkommer, så
synes den väl oek stå i något beroende af orten, men med det
förefintliga materialet är det likväl knappt möjligt att med någon
tillförlitlighet närmare utröna förhållandet, då dertill skulle fordras att
i uppgifterna qvotidianen vore åtskild från de dermed snarlika
typerna dubbel tertian oeh tredubbel qvartan.

Beträffande den dubbla qvartanen må anmärkas att den ofta är
såsom ganska allmän omnämnd från frossörterna i Kalmar län och
inom Mälareprovinserna (t. ex. Westervik 1805, Wimmerby 1827,
Kalmar 1854 och 1855, Enköping 1854, Sala 1855, Marie red 1808,
Eskilstuna 1855, Forssjö 1856 och 1859, det sist nämnda året halfva
antalet qvartaner dubbla).

1) Dessutom tert. dupl. 1, 2, 4;

irregularis 12, 11, 15 samt
qvot. dupl. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:54:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfagfolksj/2/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free