Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
seende vid frossans uppträdande i Dalsland förnämligast under
1829—33 års epidemier skrifver Segers te dt år 1850 (H. br.): ni
afseende på typen voro tertianer eller s. k. hvarannandagsfrossor4de
mest allmänna; qvartaner eller tredjedagsfrossor föreföllo mera sällan
och då merendels om höstarne". Om det för qvartanens öfvervägande
freqvens i en mängd af de svårare frossörterna kända året 1860
rapporterar v. Sydow från Gefle, att farsoten der uppträdde ”nästan
uteslutande med tertian och qvotidian typ*. Och då Cnattingius
omnämner qvartanens uppträdande i Skeninge år 1858, anmärker
han att denna typ eljest är der i orten sällsynt.
Uppgifter i exakt form hafva vi endast från några iå orter.
De, som förefinnas, äro dock i afseende på den föreliggande frågan
synnerligen upplysande. Af nedan stående tabell visar sig nämligen, å
ena sidan huru fä till antalet qvartanerna i jemförelse med de öfriga
typerna äro i de orter, der sjukdomen icke är endemisk eller der
dess endemicitet är svag (såsom Philipstads, Åtvidabergs, Gefle,
Hörby distr.), å andra sidan deremot hvilket framstående rum
qvartanerna intag* å svårare frossörter (t. ex. Enköping, Forssjö,
Wing-åker).
Att den tertiana typen och i sammanhang dermed den
qvoti-diana i utomordentligt öfvervägande freqvens förekomma å
icke-frossorter under samma epidemier, då å frossörter qvartanen icke
blott varit allmän utan till och med herskande, bestyrkes af en
mängd yttranden, som föreligga, men för hvilka det vore för
omständligt att redogöra. Exempelvis erinra vi blott om 1852—61
års frossperiod, då qvartaner i en mängd frossörter voro särdeles
allmänna, men utanför frossområdena i allmänhet voro. af andra
typer ersatta.
Någon gång ehuru sällan händer väl dock att qvartanfrossor
äf-ven å vanliga frossfria orter blifva rådande. Så inberättar
Wallberg från Wisby: "mot hösten (1811) infunno sig tertianer, men i
synnerhet envisa qvartaner"; och Wettergren från Kättvik om år
1855: "sjukdomen uppträdde oftast under qvartantyp".
frossor äfvensom qvartaner har ingen läkare härstädes ännu sett här å orten».
Detta yttrande betyder sä mycket mer, som Hast sjelf redan i 22 är beklädt
provincialläkarebefattningen i länet och i nämnda befattning företrädts af sä
väl fader som farfader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
