Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
tertian åter uppkommer genom fördubbling likaledes ett slags
qvo-tidian. Och en sådan tertiana duplex torde kanske oftast den af
oss förr omnämnda i slutet på våren vanliga qvotidianen vara.
Andra typförändringar, följande årstid sombytet, bestå deri, att qvartanen
mot våren springer öfver i en tertian, denna senare åter mot hösten
tvärtom i en qvartan. Någon gång omtalas, huru som qvotidianer
mot våren öfvergått till tertianer, och kan man här sätta i fråga,
huru vida icke understundom den förmenta qvotidianen egentligen va
rit en trippelqvartan, som med årstidsskiftet öfvergått till enkel
tertian.
Innan vi afsluta vår redogörelse för de olika formerna för
frossans intermittens hafva vi att anmärka den s. k. febris intermittens
irregularis d. ä. den enkla intermittenta febern i de fall, der tiden
för paroxysraernas successiva återinträdande icke låter hänföra sig
under någon bestämd typ. Såsom bekant är, visa sig de vanliga
reguliera frossorna ofta i sin första början såsom mer eller mindre
oregelbundna, men understundom hafva inträffat epidemier, deri
sjukdomsfallen mera allmänt och under större delen af sjukdomsförloppet
haft karakter af oregelbundenhet. Detta förhållande har
mångfaldiga gånger iakttagits inom de svårare frossörterna i synnerhet af
Kalmar län. Men vi kunna icke annat än i förbigående vidröra
detsamma, all den stund läkarne i sina uppgifter i allmänhet icke,
såsom ske bort, inskränkt benämningen ”oregelbunden frossa” till sådana
fall, der oregelbundenheten gällt endast intermittensen, utan låtit
samma benämning omfatta äfven sådana fall, der sjelfva symptomerna
varit abnorma, oaktadt dessa fall enligt det vetenskapliga
språkbruket tillhöra helt andra grupper såsom masquerad, perniciös frossa o. a.
I fråga om de olikheter, som frossan kan förete i afseende på
sjelfva paroxysmens eller symptomernas beskaffenhet, så hafva vi
att här anmärka, huru som dels någotdera af frossans tre stadier
frysning, feber, svettning, liksom ock samtlige dessa stadier d. v. s.
anfallet i sin helhet kan vara ovanligt starkt eller tvärtom ovanligt
svagt, dels ordningsföljden emellan nämnda stadier kan förändra sig
och d?ls slutligen, jemte de vanliga allmänna symptomerna eller, i
stället lör dessa, alldeles andra på någon lokal affektion häntydande
symptomer kunna inställa sig.
Hvad frossanfallens intensitet eller häftighet i allmänhet
vidkommer’, kan såsom det vanliga förhållandet betecknas, att den
når en högre grad i de orter, som äro mer utmärkta för endemisk
frossa, samt vid de epidemiska hemsökelser af frossfarsoten, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
