Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
epidemi både uti Mars, April och Maj. Hela våren såg jag ej någon tydlig frossa,
utan var den alltid i’synnerhet de första 8 dagar mera lik en remitterande feber
(Wahlbom1).
1764. Upsala. Quæ hac in urbe et in vicinia ac regionibus finitimis anni
præteriti autumno incipiente mense netnpe Augusto et Septembri passim
occurrerunt febres intermittentes mali moris, lethargicæ interdum fuerunt (A uri villi us1 2).
1765. Hedemora. F. i. partialis förekommo (Blom 3).
1800. Westervik masquerade frossor förekomma ofta (Palm4 *).
1802. Philipstad. F. i partialis nog allmän. Värken hade sitt säte i
musculi posteriores colli och gick utfore till axeln, återkom hos alla hvar afton
kl. 5 å 6 och varade omkring 5 timmar. Kina hjelpte. (Lundmark8).
1812. Wadstena. Perniciös frossa, icke sällan dödande vid tredje eller fjerde
paroxysmen (Acharius6).
1812. Blekinge. Ovanligt svår frossepidemi. Sjukdomen var i synnerhet
i början ofta masquerad. Ple uri tiska anfall, kolikplågor och hysteriska krämpor
voro de masquer, hvarundcr man upptäckte en oordentlig och envis frossa. Vid
försummad behandling ofta dödande. (Sjöborg7).
1815. Örebro. Åtföljda af nervsymptomer, under feberstadiet slummer,
yra. (Lindbergsson).
1820. Frossor voro både allmänna och oregelbundna, förenade med nervösa
symptomer. Långt fö re utvecklingen har en slags intermittent kolik föregått,
stundom ock höftvärk, håll och stygn, otitis, kramp i nedre extremiteterna, allt i
förening med biliösa symptomer. (Westman8).
1829. Upsala. ”Jag har aldrig så ofta förr som under detta år haft
tillfälle iakttaga en mängd varieteter af frossan såsom periodisk tandvärk, oftalmi,
hemikrani, äfvensom periodiska giktanfall o. s. v., som alltid kunnat häfvas med
kina”. (Schultz9 *).
1829. Mönsterås. Larverade frossor förekommo i Mars. (Ekman).
1880. Örebro. Under våren icke så allmänt gängse som icke mera
komplicerade. (Zaar ,0).
1881. Stockholm. Frossan var stundom i synnerhet under Okt. af komatös
natur. (Thelning11).
1882. Wimmerby. Frossan åtföljdes af värk i ryggen, armar, eller ben,
blodstockning åt hufvudet eller bröstet med håll och blodspottning, samt några
perniciosa fall (yrsel, synkope, död under paroxysmen). (Hanström).
1848. West er ås. De allra flesta fallen hade i symptomväg något afvikande
från den vanliga frossan, och kunde tvenne kategorier detta år bestämdt uppställas.
1) Medicinal Verkets Tilst&nd. Sthm 1765 s. 217, 218.
2) Aurivillius S, de febribus interm. malignis Ups. 1865 p. 13.
8) Medicinal Verkets Tillstånd. Sthm 1769 s. 2.
4) Läk. o. Naturf. XIV s. 188. — 5) ib. XV s. III.
6) Sv. Läk.-Sällsk. Handlingar II s. 60.
7) Denna och följande uppgifter äro, der ej annorlunda är särskildt an-
gifvet, hemtade ur Sundh. Collegii arkiv.
8) Sv. Läk. S. Handl. VII 82. — 9) ib. XII s. 235.
10) Sv. Läk. Sällsk. Handl. XII s. 250.
11) Sjukförslag från Stockholms allm. Garnisons Sjukhus, ib. s. 161.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
