Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
symptomer af laryngit, bronkit, pneumoni, pleurit, näsblödning,
lung-blödning o. s. v. Sjukdomen benämnes nu f. i. catarrhalis,
inflammatoria, hæmorrhagica etc. När något af bukens
viscera drabbas häntyda symptomerna på mag- eller tarmkatarr, kolik,
gulsot m. m. (f. i. gastrica, colica, biliosa). Äfven livarje
handa former af hudutslag eller blödningar i huden kunna åtfölja
frossa (f. i. urticata, erysipelatosa, petechialis etc.).
Slutligen må nämnas att frossan ganska ofta uppträder med reumatiska
symptomer (f. i rheumatica). En vanlig form för partiel frossa år
värk i en^ ögat (vanligast det högra), ena örat, handen, benet,
te-stikeln, eller för öfrigt utefter loppet af nästan hvilken sensitiv
nervgren som helst.
Att ur vårt lands sjuklighetshistoria här gifva exempel på alla
dessa särskilda affektioner och anföra den mängd sällsyntare, ofta
ganska egendomliga och intressanta fall, som ur våra medicinska
arkiv och literatur kunna framtagas, skulle emellertid föra oss för
långt in på den speciela patologiens område. För att emellertid
uppvisa några ur epidemiologisk synpunkt anmärkningsvärda
förhållanden rörande nu i fråga komna frossformer införa vi här några från
olika tider och orter hemtade notiser om deras mer epidemiska förekomst.
1752—54. Westmanland. Farliga frossor ha i några år mycket nog
grasserat, och varit med många ovanliga symptomer förknippade. Det har ej
varit rart der, att se folk, som fått slag den stund deras frossparoxysm skulle
komma; andra som fått svåra convulsioner å samma tid; åter andra, hvilkas
frossa stannat uti ständiga ryckningar hela 14 dagar. Utom dessa, som af riktiga
rysningar och frosstecken lätt blifvit igenkända, har man också i samma provins
några år förmärkt fördolda frossor (f. i. occultæ) mycket vara gångbara
(Bergius efter Westman1).
1754. Stockholm. Tertianerna blefvo i April mera gångbara. De voro
sällan ensamma utan mest förknippade med rheuraatismer (nevralgier?). Värken
stod då mest antingen i länderna, benen, armarna eller ock i veka lifvet. När
frossparoxysmen påkom, blef värken häftig, och understundom olidelig; somliga
hade härvid ref i magen och en tyngd öfver ögonlocken. Värken böljades, varade
och slutades mereudels med paroxysmen. — Farliga frossor (f. i. perniciosæ)
märktes något till i Aug. Åtskilliga satte häraf lifvet till (afslag). (Bergius1).
1756. Malmö1 2). De, som ej plågades af frossor, hade i stället periodisk
värk vid tinningarne och dragning i hela ansigtet jemte någon styfhet i
nack-senorna. Några timmar kunde detta påstå hvar dag (Borg3).
1764. Kalmar. Qvartanen var mycket masquerad i synnerhet med
reumatiska värkar, koliker, lipotymier, konvulsioner och hickningar. Sådan var denna
1) Gångbara Sjukdomars utrönande för år 1754 sid. 21 o. 39.
2) Här liksom vid de -flesta af de följande uppgifterna förstås staden
jemte omgifvande landsbygdsdistrikt.
3) Bergius, Gångb. Sjukd. f. 1756. sid. 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
