Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
observerade jag följande tydligt uttryckta; febr. int. apoplectica, comatosa,
con-vulsiva, pneumoniaca, gastrica, mucosa, dysenterica, petechialis, urticata och
hæ-morrhagica. (Rydberg),
1856. Alingsås. Hvart femte fall var larverad (eller comitat) frossa.
Dessa, der stadium frigoris uteblef, voro i allmänhet utmärkta af de svåraste
symptomerna såsom kräkningar och coma under feberstadiet. (Berggren).
1856. Löfsta. Intermittenta nevralgier ss. öron- och tandvärk o. s. v.
före-kommo ej så sällan. (Jacobsson).
1856. Wimmerby. Frossparoxysmerna voro i allmänhet svåra, ej sällan
åtföjda af starka kongestioner till hjernan, af delirium och konvulsioner.–-—
De många fall af nevroser, under hvilka den i fråga varande toxikemien
uppträdde, skulle vara svårt att fullständigt specificera. De förekomrno såväl inom
det motoriska som det sensitiva området såsom kramp, konvulsioner, tremor,
pares, algier m. m. Algierna voro de freqventaste och bland dem intogo
cervico-occipital neuralgierna främsta rummet. För öfrigt lokaliserade de sig gerna uti
organer och texturer, som förut voro i något sjukligt tillstånd t. ex. en karierad.
tand, ett sår, ett gammalt ärr, en kallus. ett bråck. Bland allmogen, der
magåkommor (kroniska gastriter) äro de vanligaste, blef ofta ventrikeln säte för en
intermittens under form af en gastralgi af den mest plågsamma beskaffenhet.
Anfallen deraf inträffade vanligen på eftenniddagarne, varade flere timmar och
åtföljdes af oafbrutna gasuppstötningar. En form af algier, som efter deras säte
kunna benämnas centrala, utgjorde genom det turbulenta i uppträdandet, de ofta
återkommande och häftiga exacerbationerna samt den icke sällan åtföljande
allmänna djnpa depressionen en bland den intermittenta sjukdomsprocessens svårare
varieteter. Insjuknandet skedde med frysning, kräkningar, törst samt en skärande
smärta, som tycktes fixerad i hufvudet och ryggen och derifrån utstråla i de öfriga
kroppsdelarne ända ut i fingrar och tår1). (Kamph).
1857. Wimmerby. Legitima frossor med tydligt markerade stadier af
frysning, feber och svettning samt med rena apyrexier förekomrno ytterst sällan, men
den intermittenta konstitutionen visade äfven under detta året under mångfaldiga
former sitt mäktiga inflytande. Intermittenta kongestioner till hufvud, nacke
och ryggrad, nevralgier och krampåkommor voro högst vanliga’). (Kamph).
1858. Nora. Frossorna antogo mot årets slut en allt mera elakartad
karakter; stundom under larverad form. (Engström).
1858. Örebro, Intermittenta nevralgier. (Acharius).
1858. Visnum. Under den tid, frossorna voro allmänna, anmärktes
åtskilliga fall af intermittenta nevralgier än i halfva hufvudet, än i ögat, tänderna,
cardia, nervus ischiadicus o. s. v. hvilka för det mesta gåfvo vika för kina salt.
(Bohm).
1858. Westervik. Under hösten förekommo en mängd intermittenta
nevralgier jemte vanliga frossor. (For 1 ing).
1858. Kalmar på våren förekom frossan ej sällan som interm. nevralgi.
(Soderbaum). 1
1) Det må dock bär sättas i fråga, huru vida icke åtskilliga af de of van
uppräknade formerna varit aborti vformer af den samtidigt gängse cerebro
-spinal meningiten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
