Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
1859. Carlstad i staden talrika fall af frossa, ofta åtföljda af nevralgier.
(Götlin).
1859. Visnura. Spridda fall af interm. nevralgier. (Bohm).
1859. Örebro. 6 fall af interm. nevralgier. (Acharius).
1859» Öfveds kloster. Ofta nog förekommo fall, der man endast af
periodiskt återkommande plågor kunnat bestämma sjukdomens natur; så hos barn
konvulsioner, så hos äldre värk i kroppen, vanligen dock i någon del, oftast i
länderna; hos en visade sig hvarje dag återkommande rodnad i ena ögat, åtföljd
af svår hufvudvärk.’ (Åberg).
1859. Bonne by. En del frossor voro förenade med starkare gastricism
och kräkningar med eller utan näsblod. Ofta var frossan förenad med svår kolik,
dysuri och ryggvärk. Hos några fanns nacken tillika styf och ömmande. (By d b e rg).
1860. Falun samt Bollnäs. Frossan var i somliga fall larverad under
form af intermittent nevralgi. (Hallin, Åberg).
Af de förestående utdragen finna vi, huru som vissa epidemier
såsom 1854 års epidemi i Ronneby, 1856 års epidemi i Wimmerby
m. fl. företett alla möjliga former af masquerad och komplicerad
frossa, andra epidemier åter utmärkts genom freqvensen af endast
någon viss komplikation, något visst eller några vissa, till en och
samma grupp hänförliga symptom. Detta sist nämnda förhållande
må här genom några ytterligare exempel belysas.
Att t. ex. kräkningar understundom allmänt inledt
paroxys-merna betyga följande uppgifter. Westberg om 1829 års
fross-epidemi i Halland: ”frossorna instälde sig vanligen med våldsamma
brytningar och uppkastningar af en stor myckenhet klart eller
gall-blandadt slem, som gemenligen fortforo under hela frysningsperioden”.
Djurberg om epidemien 1831 i Daga d.: frossorna voro ”vanligast
innan paroxysmens början åtföljda af våldsamma kräkningar, hvilka
stundom fortforo under första stadiet”. Forling om frossan i
We-sterviks d. 1853: ”de flesta frossorna uppträdde i allmänhet med äckel
och våldsamma kräkningar under anfallet”; likaså samma år hos en
del patienter i Trelleborgs distr. enligt Ström. I Christinehamns
distr. var enligt Holmgren år 1854 stadium frigoris hos barn
ersatt af kräkningar.
Att understundom näsblödning varit en ganska vanlig yttring
af sjukdomen synes af redogörelserna för frossans uppträdande inom
Näs (Ekegren) och Gimo distr. (Lilljebjörn) år 1848. Ibland
har ock jemte blödning från näsan i flere samtidigt förekommande
fall subkutan blödning i huden (petechier) iakttagits såsom i
War-berg år 1832 (Bergman) och i Daga distr. år 1847 (Klintberg).
Mången gång hafva reumatiska eller nevralgiska smärtor i
en så stor mängd fall utgjort yttringar af frossan, att epidemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
