Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214.
Den andra kolumnen låter oss se, huru väl den i fråga varande
frossfovmen gör skäl för sitt namn: Augustifeber. Augusti befinnes
nämligen vara den månad, då han företrädesvis uppträder eller når
sin största freqvens. Någon gång förekommer väl remittent
fross-feber äfven under våren. Vid närmare undersökning befinnas dock
dessa partiela epidemier väl alltid hafva varit endast lemningar eller
återuppblossanden af föregående, långvarigare höstepidemier.
Enligt tabellens tredje kolumn har Augustifebern i allmänhet
varit inskränkt till de för endemisk frossa utmärkta orterna och i all
synnerhet till de ibland dem, som ofvan betecknats såsom den i
fråga varande frossformens endemiska tillhåll, inom hvilka åter han
ofta varit företrädesvis gängse endast å något visst litet område
såsom år 1764 i Arfvinge och Silfäkra byar i Malmö distr., 1819 i
Rådmansö socken af Norrtelge distr., 1827 i de trakter af Danmarks
och Bondkyrko församlingar, som äro belägna å ömse sidor af
Fyrisåns nedre lopp, 1855 i en mindre vid hafvet belägen del af St.
Nikolai socken i Nyköpings distr. äfvensom af Westrums socken i
Tjusts distr. o.s.v. Någon gång uppträder emellertid remittent frossfeber
äfven å orter, som vanligtvis äro för frossor fredade, detta dock endast
vid allmän utbredning inom landet af densamma och såsom
inledning till en börjande frossperiod. Med ett sådant allmännare
epidemiskt uppträdande af remittent malariafeber inleddes frossperioderna
(1575—76, 1714—17) 1794—99 samt 1826—32.
Hvad freqvensens vexlingar efter olika folkklasser vidkommer,
så bafva vi ej annat att meddela än några spridda anteckningar
hän-tydande derpå, att denna form af frossfebern företrädesvis angriper
medelålders personer af arbetsklassen i synnerhet å herrgårdarne.
Stiegler mäler nämligen om sjukdomens uppträdande i
Enköpings distr. år 1861: ”de sjuka bafva med högst få undantag varit
arbetare, i synnerhet medelålders och yngre. —–––––-Härvid har
jag ej kunnat undgå att anmärka, att det är, om icke uteslutande, så
åtminstone företrädesvis vid de större landtbruksgårdarne eller s. k.
herrgårdarne, som sjukdomen grasserat — herrefolket sjelft var dock
nästan utan undantag från sjukdomen befriadt — under det
bondgår-darne med få undantag varit förskonade”. Samma iakttagelse synes
M. G. Schultz hafva gjort vid epidemierna åren 1758 och 1759 i
Westerås distrikt. Han uppgifver nämligen att ”ofta 10 å 12 af
tjenstefolket på hvar herregård varit sjuke på en gång”. Och enligt
L. Andersson tillhörde vid 1861 års epidemi i Christianstad ”alla
sjukdomsfallen med högst fä undantag den arbetande klassen”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
