Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Sjukligheten har i den remittenta frossfebern ofta varit
utomordentligt stor såsom, enligt hvad redan ofvan nämnts, 1826 å Wenerns
kustland inom Wermland, der */, af befolkningen, och på Ornön, der
mer än hälften uppgafs hafva insjuknat. Understundom anmärkes
också (t. ex. af Andersson) ”att i de hushåll, der sjukdomen fick
inträde, nästan alla medlemmar insjuknade”. Ja, i Engsö socken,
som utgör en ö i Mälaren, funnos ”enligt pastorns derstädes berättelse
knappt 2 å 3 personer, som åren 1758 och 1759 sammantagne varit
frie från denna sjukdom” (Schultz).
Anmärkas bör ock att epidemiernas utbrott ofta skett mycket
plötsligt, så att samtidigt eller inom loppet af några få dagar ett
stort antal personer insjuknat. Så skedde t. ex. 1794 å
Drottningholm, 1828 i Wimmerby distr., 1861 i Christianstads distr. m. fl. ex.
Hvad den remittenta frossfeberns symptom, för så vidt
epidemierna genom dem fått olika prägel, beträffar, så angifver vårt
material visserligen, att stora skiljaktigheter i olika epidemier
förefun-nits. Det låter sig dock ej göra att omgjuta detta material till en
öfversigtlig framställning af saken. De gjorda beskrifningarne öfver
sjukdomens sätt att förhålla sig äro nämligen i allmänhet allt för
ofullständiga och knapphändiga för att dertill kunna användas. Vi
lemna derför ur dessa beskrifningar endast några få utdrag, som
skola visa, huruledes dels öfvergångsformer emellan remittent och
intermittent frossfeber understundom varit mycket allmänna, dels
tillkomna komplikationer af mångfaldigt slag kunnat i olika epidemier
på olika sätt bortskymma sjukdomens rätta natur ocb föranleda till
sjukdomens mindre riktiga benämnande. Och börja vi med
Linde-stolpes skildring af ”rogfubben” 1714:
”Rogfubben är en skörbjuggsfeber, som ibland bvar dag, ibland hvar annan,
hvar tredje och fjerde dag kommer igen på sätt och vis, som följer. Man
känner en liten kyla i ryggbastet såsom af öfverslaget kallt vatten, om händer, fotter
och näsa; magen är vämjande; man vill svimma bort och dåna ibland; främsta
delen af hufvudet värker; öronen susa, nacken är styf, och man kan knappt lyfta
upp mannen, ty det häftar bak i käftarne, när det blåser kallt. Händer,
fingertoppar och fötter mista känseln och varda som borttagne. Der på kommer först
en hetta in i händerna och under fotterna, som sig småningom utsprider öfver
hela kroppen, med ängslighet, darrningar, sprittningar, konvulsioner och
ryckningar, gruflig värk i ryggraden och alla leder samt olidlig torka i munnen, på
tungan och läpparne, med en rödbrun rand midt på tungan. Begynner vid
middagstiden eller litet der efter och tager allt mer och mer till allt in öfver
midnatten, då han hos de flesta bryter sig ut i svett på den sidan, som uppåt vetter,
särdeles på benen och i knävecken, hvarigenom kroppen får ro och lisa och torkan
i munnen saktar sig. Pulsen är ojemn och under varande hetta ej så stark, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
