Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
med hufvudvärk och feber, ibland under de första 7 dagarne åtföljd af svettning
hvarje afton (dock utan lindring af hufvudvärken) sarat remission om inorgnarne
och formiddagarne, hvarigenom sjukdomen liknade frossa. Efter sista frysningen
blef dock febern ihållande, mattheten stor, susning för öronen, svimning vid
upp-rättsittande, tungan hvitbelagd, ofta mycket torr, vid framräckning darrande,
smaken bäsk, pulsen hastig, huden het, dock ej brännande; ömhet för tryck dels
i regis epigastrica, dels i båda regiones hypochondricæ; hos somliga forstoppning
hos andra diarré, hos några bröstaffektioner. Vid öfvergång till död blef tungan
svart och sprucken, och bildade sig fuliginöst öfverdrag på tänderna, samt
upp-komrao meteorism och sopor; eller ock följde döden genom lobulär pneumoni.
De flesta fall öfvergingo till helsa, dock utan tydliga kriser, merendels efterföljda
af frossa med långvarig konvalescens. (Rydberg).
Botkyrka och Salems distr. ”Augusti och September utmärkte sig för
en tyfus-epidemi af något egen, men temligen godartad natur. I lättare fall
behandlades den med fördel endast med kina, skiljdes dock äfven i dessa mera
godartade fall vanligen lätt nog från frossan genom en mera ihållande hufvudvärk
och föga märkbar remittens i febern. Frossorna fortgingo under tiden jemte
denna feber med nära oförminskad freqvens”. (Ryding).
Wermdö distrikt. 1 slutet af Augusti månad uppträdde ibland barn
gastro-intestinalkatarrer och bland äldre sjukdomar med nervös eller s. k. gastrisk-ncrvös
karakter. Då likväl sjukdomen i sin helhet ej liknade en verklig tyfoid feber
och emedan den hade en afgjord benägenhet att öfvergå till en verklig febris
intermittens, samt for öfrigt samma behandling som för denna visade sig mycket
verksam, äfven under sjukdomens första dagar, då ofta knappt spår till en
re-mission syntes, så har jag varit benägen att upptaga dessa sjukdomar under
rubriken febr. intermittens, emedan jag är öfvertygad, att sjukdomsprocessen var
den samma som* i vanlig frossa. Sjukdomens karaktär var också så lik den af
flere, särdeles Griesinger, beskrifna malaria remittens, att jag helst skulle vilja
nyttja denna benämning. Prognosen var god. Konvalescensen var deremot i
allmänhet långsam, särdeles då några lokala symptomer af intensivare art visat sig.
Ofta gingo 2 å 3 veckor om, innan de sjuka återfingo sina krafter. Albuminuri
och physconia lienis visade sig stundom såsom följder efter sjukdomen. (H ö g s e 1 i u s).
Carlskrona distrikt. Febris nervosa lenta cum intermissione. Sjukdomen
intermitterade sålunda, att, ehuru patienterna kände sig hvarannan dag betydligt
bättre, släppte dock febern aldrig, så att de kunde lemna sängen. Slapphet och
afmagring samt en otrolig liknöjdhet för allting medföljde sjukdomen. De dagar,
som voro sämst, yrade patienterna, ehuru ej våldsamt. Efter användande af qvinin
och valeriana samt bäska medel repade sig alla patienterna. Jag vet mig aldrig
förr hafva sett denna sjukdom, som jag hvarken kan kalla gastrisk feber eller
frossa, utan en blandning af dem båda, hvadan ock ofvan stående rubrik blifvit
använd. (Hellman).
Christian stads distrikt. Endast i de byar och gårdar, som ligga Helgeån
närmast och hafva af denna vattensjuk mark, förekommo sjukdomsfall. I de
hushåll, der sjukdomen fick inträde, insjuknade nästan alla medlemmarne och nära
nog samtidigt, och de, som blefvo fria, fingo gemenligen ren frossa.
I de flesta fall föregicks sjukdomen af några dagars allmänt illamående:
raattighet, värk och ömhet i lederna, rysningar, sömnlöshet, tyngd i hufvudet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
