Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Hos en del hade huden en gulaktig färg. Några plågades af spänning i
maggropen och obstruktion, andra af diarré. Under remissionerna blefvo de betagna
af en sådan mattighet och förslappning, att svimning uppkom, när patienten
uppreste hnfvudet. Hos åtskilliga barn öfvergick febem efter 5 eller 6 dagar till
en intermittent qvotidian eller qvartan orh fortfor under denna senare form
längre tid.
Thelning omtalar i 1831 års Sjukförslag frän Stockholms allm.
Garnizons-sjukhus följande:
I slutet af Juli månad började de gastriska febrarna uppkomma och fortforo
hela Aug. till ovanligt stort antal. De yttrade sig i synnerhet med svår
hufvud-värk samt värk och ömhet i maggropen, voro stundom åtföljda af pneumonösa
symptomer och hosta eller af värk i ryggen och mjelten samt ofta af diarré och
kräkningar. De första 48 timmarne var febem kontinuerande, men remitterade
sedan på f. m. och intermitterade slutligen med paroxysm hvarje e. m. eller
hvar-annan dag. På 4:de eller allmännast 7:de eller ll:te dygnet upphörde febern,
hvilken i få fall öfvergick till pituitös nervfeber. I medlet af September
upphörde dessa febrar och efterträddes af frossor.
[Om samma epidemi berättar Traf v en fel t: remitterande gastriska febrar
voro under Aug. och Sept. gångbara och mycket allmänna äfver hela riket, mot
slutet af Augusti öfvergingo de mera allmänt i frossor. Dödligheten var i
allmänhet ringa och sjukdomen snart öfvergående, när naturens bemödanden i tid
understöddes].
Den enda epidemi af remittent frossfeber, för hvilken vi ega
i behåll utförligare, från olika delar af landet inkomna
redogörelser, är 1861 års, och skola vi här ur desamma meddela några
utdrag:
Enköpings distrikt. Intermittent eller rättare subintermittent tyfoidfeber:
Liksom det föregående året uppkom efter höskörden en stor mängd fall af tyfoid
eller mera rent gastrisk feber. Den utmärkte sig genom tydliga intermissioner
eller rättare genom intermitterande exacerbationer, så att omgifningen ofta nog i
början trodde sjukdomen vara verklig frossfeber, oeh har man svårt att icke
antaga denna sjukdom vara en verklig fusion af begge formerna. Stundom
öfvergick den, synnerligen hos barn, till verklig intermittens. Utom genom den
in-termittenta typen utmärkte sjukdomen sig genom talrikheten af fall, långvarig
duration, långsam konvalescens, fallenhet för recidiv samt ringa dödlighet.
Sjukdomens orsaker anser jag vara väsentligen desamma som frossornas. Nästan alla
sjukdomsfall hafva inträffat vid eller i närheten af Mälarestranden. {Stieg ler).
Sigtuna distrikt. Sjukdomen hade alltid i början tydliga remissioner, icke
sällan intermissioner, så att den skulle kunnat anses för irregulier frossfeber;
men efter 2 å 3 dagar blefvo remissionerna knappt märkbara. Sjukdomen antog
nu nervös karakter och företedde de symptomer, som utmärka tyfoidfebern.
Äf-ven då det lyckades att i början, när sjukdomen hade intermittent form med
kinasalt afbryta febern, led patienten länge af svaghet och fick han merendels
efter 2 å 2 veckor regelbunden frossa. (Elisson).
Stockholms distrikt.–––––––-Denna febersjukdoms symptomer voro föl-
jande. Efter några dagars hängsjuka med bristande matlust instälde sig frysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
