Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
och åtskilliga degenerationer. Denna frosskakeksi, som företrädesvis
följer på vår envisaste och svåraste frossform qvartanen, förekommer
mest i de värsta frossörterna, der qvartanen talrikast uppträder, och
i de epidemier, hvari denna typ haft öfverväldet. Om än icke lika
ofta och lika snart infinna sig de i fråga varande följdsjukdomarne
emellertid äfven efter andra frossformer såsom tertianen och f.
remittens. Och anmärkningsvärdt är att följdsjukdomar i vissa
epidemier allmäut inträdt mycket förr än eljest — sjukdomens form må
hafva varit hvilken som helst — och det oaktadt frossans akuta
symptomer kunnat vara jemförelsevis ganska lindriga. Understundom
ser man ock eftersjukdomarnes freqvens aftaga, under det att de
akuta frossornas freqvens tilltager.
Det torde vara tillräckligt, att rörande det här yttrade anföra
ett par exempel från de tvenne sista frossperioderna. Under åren
1848 och 1849 nådde frossorna i Gimo distrikt en mycket hög
freqvens. Dervid egde dock enligt Lilljebjörn den skiljaktighet
rum, att deras benägenhet att efterlemna indnration och
uppdrif-ning af lefver och mjelte jemte andra följdsjukdomar var det först
nämnda året ringa, det senare året deremot ganska stor,
hvar-före ock ”en betydlig hypertrofi af mjelten ofta kunde observeras,
sedan patienten frusit blott 5 å 6 gånger. Denna benägenhet att
efterlemna följdsjukdomar tycktes dock vara minst under den tid,
epidemien var som allmännast”. — Epidemier, som utmärkts af stor
benägenhet för eftersjukdomar, voro inom 1852—61 års frossperiod
de åren 1854 och 1855 gängse, under det att åren 1856 och 1858
hade, i flera orter åtminstone, färre fall af eftersjukdomar, men, hvad
1856 beträffar, större sjukfreqvens att uppvisa.
I afseende på orten för dessa eftersjukdomars uppträdande är
här att anmärka, att de äro vida mer både freqventa och intensiva
i de svårare frossörterna än i öfriga, mindre ofta hemsökta orter,
hvarifrån berättelserna vanligtvis äro med följande yttranden
öf-verensstämmande: ”frossor äro sällan af svårare beskaffenhet inom
denna ort och mindre benägna att recidivera” (Wettergren,
Rättvik 1854); ”frossor voro hvarken allmänna eller envisa, hvilket ock
på denna ort högst sällan inträffar, samt botades lätt utan att
efterlemna fallenhet för recidiv” (Elmlund, Borås 1847).
Det är just genom dessa eftersjukdomar, som vid de intensivare
" epidemierna så mycket lidande och elände uppstått bland
befolkningen i de svårare frossörterna, ett elände så stort, att denna
folksjukdom ofta af läkarne räknats till de svåraste, som öfver hufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
