Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De särskilda former af frossa, som i Sverige förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
taget hos oss förekomma. L. Andersson t. ex. kallar honom ”en
af de svåraste farsoter, hvaraf en ort kan hemsökas”. Och Som
melius skrifver år 1847 härom: ”sällan förekommer någon
sjukdoms-form till utseendet så obetydlig, men till sina följder så bekymrande,
som frossan här i orten” (Norrtelge). Ekman åter: ”det är min
öfvertygelse, att en dylik frossa, som den nu gångbara, skördar flere
offer än nervfebern, äfven om denna senare är af svårare beskaffenhet”.
Holmgren meddelar ock från Christineharans distr. om år 1854
följande: ”i de socknar, som gränsa intill sjön Wenern, har eländet
öfvergått all beskrifning och har döden anstält stor förödelse bland
befolkningen — allt i vattsot eller andra följder efter frossan”.
Såsom det sist anförda yttrandet angifver, är det äfven just till
följd af dessa eftersjukdomar och icke genom de akuta formerna, deraf
endaät de jemförelsevis fåtaliga perniciösa fallen (se sid. 200 här
ofvan) äro lifsfarliga, som frossan kan uppträda härjande och vålla
den stora dödlighet, som statistiken utvisar å tider för svårare
hero-sökelser af frossan såsom farsot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
