Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
som frossorna förekommit; deremot äro de ojemförligt fåtaligare i
södra delen af distriktet, och i de angränsande socknarne Grödinge
och Sorunda lära de till och med vara sällsynta”. Från Strengnäs
lemnar Pont én år 1850 följande meddelande: ”de intermittenta
feb-rarne äro endemiska på låglända ställen, der Målarens vatten vissa
tider på året står öfver större sträckor eller samptrakter (t. ex. Lagnö
på Aspön och Edeby i HelgarÖ socken) eller der större landsträckor
årligen odlas (t. ex. Lindholm i Barfva socken)”. Inom Eskilstuna
höll frossan sig under åren 1853—62 mest bland arbetarne vid
gevärsfaktoriet. Upplysande är derföre att lära känna läget och
beskaffenheten af gevärsfaktoriets arbetarebostäder. Och derom meddelar
Malm: ”bostäderna äro belägna tätt vid ån, de desta lågt på en
vattensjuk mark; i allmänhet äro de små och trånga”.
I berättelsen för år 1813 från Nerike säger Heden ström:
”hvaije år framkallar provinsens vattensjuka läge intermittenta febrar,
hvaraf granskapen till Hjelmaren mest hemsökas”. Om 1860 års
frossepidemi berättar Torstensson, att den ”var inskränkt
hufvud-sakligen till de närmast omkring Wettern belägna trakterna.”
Från Vestmanland omtalar Jacob i för 1809, att ”intermittenta
febrar började gå med våren i synnerhet på sjökusten och omkring
sumpiga ställen”; och Hägg mark om 1861 års frossa i Ramnäs
distrikt: ”det är hufvudsakligen inom en inskränkt del af Fläckebo
socken, som frossan under fördutne år haft sitt tillhåll, inom några
byar, belägna vid små grunda sjöar med låga, kärraktiga stränder”.
Öfver den under sista frossperioden af farsoten mest hemsökta nejden
inom hela provinsen, trakten kring Strömsholm, har Åkerman
lem-nat följande beskrifning *). ”Området utgör en enda slätt, endast
af-bruten af en genom Svedevi, Kolbäcks och Rytterns socknar i riktning
från norr till söder gående sandås, hvilken genom- de tvenne först
nämnda socknarne troget åtföljes af den vid sidan deraf fortlöpande
Kolbäcksån. Helt nära Strömsholms kungsladugård och stuteri bildar
nämnda å en liten sjö eller rättare en träskaktig utvidgning, hel och
hållen, blott med undantag af sjelfva strömfåran, beväxt med fräken
(equisetum) och annat sjögräs, hvarefter den snart något söder om
Strömsholms slott utfaller i sjön Freden, som åter genom ett sund
vid Strömsholms lastplats står i samband med en vik af Mälaren.
Alla dessa vattendrag, som således på flera sidor omgifva Strömsholm,
hafva öfver allt sanka, långgrunda och med sjögräs beväxta stränder,
hvarifrån om våren efter källossningen, äfvensom om hösten sedan
1) Sundh. Colleg. Berätt. f. 1853 s. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
