Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
hafva öfverhanden långt in på våren och vid slutet af sommaren.
Det är för den orsaken, som svåra febrar hafva alla dessa åren
fase-ligen innästlat sig och grasserat”. Hurusom sundhetsförhållandena
sedan dess förbättrat sig å denna ort, hafva vi redan (sid. 128) haft
tillfälle att omnämna.
För frossans årliga uppträdande i Stockholm hafva vi sid. 128
efter Sv. Läkaresällskapets statistik och förste stadsläkarens
embets-berättelser redogjort. Men i hvad mån terrängförhållandena inom
särskilda mindre områden af staden härvid äro för frossans freqvens
i dem bestämmande, äro vi i brist på tillräckligt detaljeradt, statistiskt
material ej i tillfälle att utreda 1). Den för frossa mest utsatta
stadsdelen befiunes emellertid vara Ladugårdslandet. Antalet frossjuka är
nämligen enligt distriktsläkarnes rapporter hvarje år proportionsvis
såväl till folkmängden i allmänhet som ock särskildt till
fattigunder-stödstagarne, hvilka dessa rapporter förnämligast gälla, betydligt
större inom denna- stadsdel än i någon annan. Näst Ladugårdslandet
kommer Maria församling. Minst hemsökt är deremot Kungsholmen.
En trakt inom Maria församling, som af Wickman år 1784 särskildt
utpekades såsom plågad af frossa, var stränderna af den numera
igen-fylda, träskartade sjön Fatburen 1 2). En annan lokal, som intill de
sista åren visat sig särdeles besökt af frossa, är det på
Ladugårdslandet nära Djurgårdsbrunsviken belägna f. d. lustslottet Fredriksborg,
hvilket sedan 1802 användts till kasern för Svea Lifgarde. Enligt
hvad sjukförslagen från Garnisonssjukhuset i Stockholm betyga, lemnar
detta regemente nästan hvarje år till sjukhuset ett vida större antal
frosspatienter än något annat regemente inom garnisonen, ofta till
och med mera än alla de öfriga garnisonsregementena
tillsamman-tagna 3). Att Djurgårdsbrunsvikens stränder här äro sanka och
sumpiga är välbekant.
Äfven från det inre af Upland föreligga åtskilliga uppgifter
rörande i fråga varande sak. Sålunda omtalar Schultz från Upsala
1) I den sjuklighets-statistik, som Sv.’Läkaresällskapet i Stockholm
offentliggör, egnas ingen uppmärksamhet åt förhållandet emellan de särskilda
stads-delarne i ofvan berörda hänseende. Och ej heller hafva vi i förste
stadsläkarens embetsberättelser anträffat någon framställuing af frossans freqvens
efter olika smärre lokaliteter.
2) Wickman D., Berättelse om dödligheten omkring Fateburs-sjön på
8ödermalm. Läk. o. Naturf. VI sid. 80.
3) Se Sjukförslagen från Garnisonssjukhuset Hygiea I—XIII samt
Sund-hets-Collegii Berättelser för 1851–73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
