Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
distrikt, att frossor (irreg.) år 1822 ”funnos pä några trakter vid
vatten med kärr och sumpar”, och år 1823 ”på en skogig, sumpbunden
trakt”. Och Z i eger t från Hammarby 1849 (H. br.): ”vid
egendomen Hammarbyholm förekomma nästan alltid frossor, emedan
bygg-ningarne ligga på en utskjutande kulle i sjön Fyrsingen med
omliggande gamla igenrasade kanaler, en vattenaktig äng. Stränderna
äro beväxta med vass”. I årsberättelsen för 1851 är följande skildring
öfver Örbyhus och Tobo distrikt af Ångström lemnad: ”distriktet
utgör förnämligast en temligen bred, af några smärre sandåsar och
stenbackar genomskuren slätt, hvars midt och delvis ena sida bildas
af den 3/4 mil långa Wendelsjön och dess utloppså, båda försedda
med låga stränder, hvilka höst och vår öfversvämmas och under väta
somrar bilda vidsträckta kärr och fuktiga ängar. Frossor hafva ock
derföre här varit temligen gängse både höst och vår”. Om
Danne-mora distrikt yttrar Hagberg (i berättelsen för år 1862): ”Utan tvifvel
har frossfreqvensen på denna ort sin orsak i de vattenuppdämningar,
som för bergverkens drifvande så väl vid Österby som Löfsta och
Gimo här intaga en stor areal och som omkring den egentliga
vatten-bassiuen bilda vidsträckta mossar och kärr”. Angående Norrtelge stad,
som under sista frossperioden led mycket, meddelar Isander (1859):
”frossor äro ofta gängse i den södra delen af staden, hvilken stadsdel
ligger nedanför en temligen hög bergås, hvaraf solljusets fria tillträde
minskas, och hvilken är utsatt för olägenheterna af vår- och
höstflöde, på grund af hvilka förhållanden bostäderna der ock hålla sig
fuktiga”. Att farsoten dessutom plägat grassera utefter hafskusten
ända upp till Elfkarleby hafva vi förut nämnt. Men någon närmare
redogörelse för de särskilda lokalers beskaffenhet, å hvilka frossan
här hållit till, hafva vi icke anträffat.
Öfvergå vi nu till Gestrikland och Helsingland, så hafva vi först
att uppmärksamma^ det sanitära förhållandet i Gefle stad.
Härut-innan meddelar Kahmström följande (1853 års ber.). De begge
vattendragen, Gafvelån och Afvan eller Testebo ån, utfalla nära
bvar-andi;a i Gefleljärden, hvilket ”föranledt dess uppgrundning genom
bildandet af rikliga alluvialafsättningar å alla dess sidor, varande
vattenbassinen förminskad af vassrika stränder. Den derintill belägna
östra och äldsta delen af staden är i saknad af sundt läge och så
snart torra somrar inträffat och vattenståndet i Gefleijärden derigenom
blifvit lägre än vanligt, hafva sumpluftens bekanta inflytanden äfven
blifvit bemärkta. Interraittenta febrar, hvilka eljes höra till säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
