Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
skönjas vid frossans epidemiska som vid hennes endemiska uppträdande.
Åfven när hon såsom farsot utbreder sig till trakter, i hvilka hon
eljes icke förekommer, uppsöker hon nämligen — den sid. 226—239
lemnade samlingen af notiser gifver en mängd exempel derpå — endast
sådana orter, som erbjuda henne de frossörterna utmärkande vilkoren.
Denna omständighet förtjenar synnerlig uppmärksamhet, ty -dess
etio-logiska betydelse är, såsom vi längre ned skola finna, ganska stor.
öfvergå vi nu till frågan om de särskilda tiders beskaffenhet,
under hvilka frossan i vårt land epidemiskt uppträdt, så hafva vi
först att erinra derom, att — hvad ock i det föregående blifvit
nämndt — vi icke om de frossperioder, som infallit före innevarande
århundrade ega tillräcklig kännedom för att på dem grunda
noggrannare etiologiska undersökningar. Det är således endast de fem
frossperioder, som tillhöra vårt sekel, med hvilka vi här kunna
sysselsätta oss.
De väderlekseleraent, hvilkas förhållande här företrädesvis måste
taga vår uppmärksamhet i anspråk, äro naturligtvis temperaturen
och nederbörden. Vi skola derföre till en början och till grundval
för vår undersökning om dessas betydelse för frossans epidemiska
uppträdande här framställa deras till- och aftagande år från år under
innevarande sekel.
Å nedan stående tabell är sålunda den årliga nederbördsmängden i
Upsala angifven enligt de vid Observatoriet gjorda mätningarne. Denna
serie går dock icke längre till baka än till år 1836. Väl uppmättes
nederbörden äfven långt före denna tid både i Upsala och Stockholm.
Men då man granskar uppgifterna derifrån, visar det sig, att
upp-mätningarne för en del år utförts på ett mycket ofullständigt sätt,
hvarför vi ej heller kunna göra något bruk af dem. Hvad här brister,
äro vi emellertid i tillfälle att från annat håll ersätta. Vattenståndet
i sjöar och floder gifver oss nämligen ett värdefullt mått på
nederbörden under den närmast föregående tiden i de landskap, hvai ifrån
tillflödena komma, och detta mått har i sjelfva verket ett så mycket
större intresse för oss än hvarje annan värdering af
nederbördsmängden, som det just är nederbördens betydelse för ökandet eller
minskandet af våra vattensamlingar, sjöar, kärr, elfvar, åar m. m., vi
behöfva känna. Nästan kontinnerliga och ganska långt till baka gående
uppgifter om vattenståndet i några af våra sjöar förefinnas också, af
hvilka vi här upptaga Mälarens medelvattenstånd enligt de vid norra
slussen i Stockholm förda journalerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
