Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
det låga, flacka kustlandet förekommande sanka marker, som dock alls
icke stå i omedelbar förbindelse med hafvet, i bådadera fallen
således trakter, som äro genomdränkta af mer eller mindre sött eller
blandadt sött och salt vatten.
Anledning åter till den förmodan, att en mycket kalkhaltig
jordmån icke är gynsara för frossors uppkomst, hemta vi af deras
sällsynthet i kust- och myrtrakterna af Gotland, i trots af dessa trakters
i öfrigt för frossa gynsamma terrängförhållanden. Då man läser t.
ex. följande af Andrée gifna topografiska beskrifning derom, kan
man nämligen icke undgå att förvånas öfver den svårighet, som frossan
äfven uuder frossperioderna haft att vinna fast fot på Gotland, en
svårighet, som dock hlefve lätt förklarlig, om man finge antaga, att
kalkgrund icke är tjenlig för frossa. Andrées beskrifning lyder
sålunda : ”Gotlands träsk och myrar, som tillsammans upptaga en areal af
omkring 50,000 tunnland, äro icke annat än mindre sjöar med mycket
grundt vatten, emedan de alla ega ordentligt utlopp i hafvet. Minsta
terrängen är likväl under vatten, den öfriga mångdubbelt större delen
utgöres af vattendränkt, sank mark, hvarpå växer ymnigt myrfoder.
Vår och höst står vanligtvis allt sammans under vatten. Utloppen,
som utgöra landets åar, äro för det mesta om vintern tillfrusna och
om soramareu uttorkade, men gifva vår och höst ymnigt vatten, så
att ett stort antal qvarnar och sågar några månader årligen genom
dem ega full fart. De uppkomma i midten af landet och utfalla i
hafvet åt ömse sidor” 1).
Men om nu än kalk, då den i rikligare mängd ingår i jordmånen,
gör densamma mindre tjenlig för frossans uppträdande å orten, så
utgör dock tillvaron af denna ingrediens i jordmånen iogalunda något
afgjordt hinder derför. Äfven på Gotland har frossan någon gång
uppträdt och dervid till och med nått en ganska stor freqvens, ehuru
väl endast för en helt kort tid. Åtskilliga af utlandets frossörter
ega ock en för kalkbalt känd jordmån.
Vi hafva således vid aktgifvande på beskaffenheten af de orter,
hvarest frossan plägat uppträda, lärt känna åtskilliga för frossans
uppkomst gynsamma eller rent af nödvändiga vilkor äfven som några,
såsom man synes böra antaga, derför särskildt ogynsarama
förhållanden. Den frossors uppkomst befordrande eller tvärtom hindrande
inflytelse, som terrängförhållandena här visat sig utöfva, kan lika väl
1) Andrée, Medicinsk Topografi öfver ön Gotland. Manuskript, för*
varadt i Sundhets-Collegii arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
