Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
♦
uttrycka de ingalunda sotnrarnes verkliga medeltemperatur. Såsom
sins emellan jemförliga äro de det oaktadt ganska användbara för vårt
ändamål. Maxima — och såsom sådana beteckna vi bär värdena för
de år, då nederbörden uppnått 23 dec.-tum, Mälarens medelvattenstånd
16 fot och medeltemperaturen 18° — äro å tabellen utmärkta medelst
fetstil. I sista kolumnen iinnas slutligen sjelfva frossären utmärkta
medelst dylik stilsort.
Denna tabell är särdeles lärorik. Vi finna här, huru som hvar
och en a? frossperioderna föregåtts af något år med ovanligt riklig
nederbörd och högt vattenstånd (i Mälaren ät minstone), samt huru
som derpå plägat följa ett eller annat för ovanligt hög sommarvärme
utmärkt år, under hvilket frossperioden tagit sin början. Den enda
period, för hvars begynnelse tabellen icke angifver någon hög värme
är 1808—12. Sommaren 1807 var dock delvis ytterst varm — i
Stockholm t. ex. d. 1 Aug. 33° i skuggan — ehuru medeltalet för
de trenne månaderna icke öfversteg 16,8°. Hvad vattenståndet
vidkommer, må ytterligare anmärkas att de högsta vattenstånd i Mälaren,
som under innevarande århundrade blifvit vid slussen i Stockholm
observerade, inträffade under åren 1818 och 1851, utgörande dagarna
d. 27—29 Maj det först nämnda året 19,96 fot och en dag (d. 22
Maj) det senare året 19,21 fot öfver slusströskeln.
Under hvarje år, då nederbörden varit rik, måste naturligtvis
sjöarnes och flodernas vattenstånd, likasom äfven det i marken
befintliga grundvattnets nivå, betydligt höjas och många eljes icke
vattensjuka landsträckor förvandlas till sumptrakter. När sedermera het
och torr sommar följt, har åter grundvattnet sjunkit och för öfrigt
inträffat att icke blott de nybildade sumpmarkerna, utan äfven ofta
på samma gång gamla kärr och sanka sjöstränder torrlagts,
hvari-genom en sådan markens beskaffenhet uppkommit, som, efter hvad
vi ofvan lärt känna, synnerligen befordrar -frossan. Också träffar
man, i synnerhet rörande de första åren i frossperioden, uppgifter i
mängd, som häntyda på sådant förhållande. Men då man redan genom
en redogörelse för tillståndet å en enda ort kan få en föreställning
om tillståndet vid hela den sjökust eller den landsdel, orten i fråga
tillhörer, må det här göra till fylles att exempelvis anföra endast
-några få meddelanden från olika frossperioder inom vårt sekel.
Om tillståndet i Wimmerby distrikt under 1819 års sommar
meddelar Hanström: ”alla mossar och mindre insjöar voro
alldeles-uttorkade, hvarigenom ångor uppstego ur dyn; och vid
Östersjöstränderna hade hafvet utsjunkit till den grad, att stränderna voro upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
