Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>
252
ning når sin höjd och förruttnelsen af organiska ämnen lifligast
försiggår, eller med andra ord hög- och sensommaren. Vi gå nu
att åt denna fråga egna en något utförligare behandling.
För att med noggranhet kunna utröna, huru lång den tid plägar
vara, som förflyter emellan sjukdomsorsakens första.inverkan på kroppen
och sjelfva sjukdomens utbrott, måste vi företrädesvis begagna oss af
iakttagelser gjorda i sådana orter, der frossan icke är endemisk. Från
Dalarne t. ex. — en provins, der enligt läkarnes enstämmiga
vittnesbörd frossa aldrig, utom vid allraäuna epidemier, förekommer bland
den hemma qvarblifvande befolkningen — utvandrar såsom bekant
hvarje vår en stor myckenhet folk för att söka arbetsförtjenst å andra
orter, derifrån folket på hösten återkommer hera. Just bland dessa
personer, hvilka under sin bortovaro uppehållit sig i granskapet af
Mälaren, Östersjökusten o. s. v., inträffa efter hemkomsten talrika fall
af frossa, hos somliga redan på hösten, men hos flertalet icke förr än
påföljande vår med maximum i Maj månad, således lägst beräknadt
efter 6 till 8 månader. Härutinnan berättar Wettergren år 1850
angående det distrikt, hvarifrån dylik utvandring allra mest eger rum
nämligen öfre Öster-Dalarnes distrikt, som på den i fråga varande
tiden omfattade bland andra Leksands, Rättviks och Mora socknar:
”Frossfebrar förekomma här alltid under vårtiden, men äfven stundom
under höstmånaderna, dock nästan uteslutande hos personer, som
hemkommit från arbete i sydligare provinser. Genuina frossor d. v. s.
frossor hos dem, som aldrig utvandrat, äro så sällsporda, att jag
under 18 år ej funnit flere än 3 eller 4 sådana casus” (H. br.). 1
öfverensstämmelse härmed står följande, af Hellström i 1853 års
berättelse från Nås lemnade uppgift: ”alla de, som i år haft
sjukdomen, hafva utan undantag varit på arbete utom länet synnerligast
vid Drottningholm”. Från Gefle förmäler ock Nordblad (H. br.):
”sjömän, som hemkomma från varmare länder, angripas vanligen den
följande sommaren af intermittent feber”.
I förevarande hänseende kunna ock från railitärkommenderingarne
hemtas exempel, hvilka äro desto mera upplysande, som dagen för
det kommenderade manskapets så väl bort- som hemresa i de flesta
fall är af officiela handlingar känd. Det omtalas nämligen ofta i
läkarnes embetsberättelser, huru som soldater eller båtsmän, som
varit kommenderade å orter, dera vi känna såsom frossörter, efter
hemkomsten insjuknat i frossa, en del redan på hösten, men allra
största delen först påföljande vår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
