Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
bidragit till frossans uppkomst, kunna vi ej heller närmare ingå på
denna fråga, så sannolikt det än synes oss vara, att dricksvattnets rol
vid framkallande af frossa ej sällan varit stor.
Det återstode oss ännu en vanlig följd af de excessiva
väderleksförhållanden, som utipärka frossperioderna, att här upptaga till pröfning
för att utröna, huru vida någon etiologisk betydelse kan tillkomma
densamma; vi mena missväxt. Sådan har nu verkligen inträffat
under många frossperioder t. ex. åren 1749, 1756, 1757, 1761—64,
1772, 1775, 1808, 1811, 1812, 1826 och 1831 *). Men då missväxt
icke förekommit under alla frossperioder, icke heller i alla de af
frossan hemsökta landsdelarne, ja, icke ens företrädesvis i dem, utan
tvärt om de genom felslagen skörd svårast lidande provinserna ofta
just varit de, som af frossan skonats, så kan ej heller någon egentlig
orsaklig betydelse tillmätas missväxten. Att här vidlyftigare omhandla
denna fråga vore derföre till intet gagnande.
Om vi nu, sedan vi hittills fästat oss vid längre tidsperioder,
nämligen de vanligtvis fleråriga frossperioderna, och dervid funnit
åtskilligt, hvarigenom frossans uppkomst befordras, fortgå vidare i
vår undersökning med att för densamma göra till föremål kortare
tidsafdelningar såsom årstiderna eller månaderna för frossans
förekomst, så finna vi, att just den del af året, hvars rådande
temperatur-, nederbörds- samt andra förhållanden borde enligt det
föregående vara mest fördelaktiga för denna sjukdoms uppträdande eller
högsommaren, har att uppvisa det minsta antalet fall af sjukdomen,
men att deremot frossans maxima falla inom årstider, som sakna
betingelser, dem vi ofvan funnit vara för frossans framträdande
erforderliga, nämligen vår och höst. Men den skenbara motsägelse, vi här
påträffat, kommer att försvinna, och vi vinna derjemte en för den
följande behandlingen af vårt ämne vigtig etiologisk upplysning, när vi
efter närmare undersökning fiuna, huru som för frågans bedömande
hänsyn bör tagas icke till den årstid, då sjukdomen uppträdt, utan
till den, då den af markens och tidens beskaffenhet beroende orsaken
till frossa först måste hafva inverkat på menniskokrdppen. Och denna
årstid är, såsom vi i det följande korama att finna, ingalunda den, dä
sjukdomen talrikast förekommer, utan efter all sannolikhet i
allmänhet just den, då jordvärmen fir störst, då den sanka markens uttork- 1
1) Hellstenius I., Skördarna i Sverige och deras verkningar. Statistisk
Tidskrift årg. 1871 sid. 77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
