Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
först efter en så lång inkubation, sona ofvan! visadt är. Då emellertid
denna fråga endast i sammanhang med sjelfva inkubationsprocessens
förklaring kan besvaras, kunna vi icke här upptaga den, men skola
längre ned återkomma till den samma.
Betydelsen af det ofvan framstälda, hittills förbisedda förhållande,
att frossans orsak lång tid före sjukdomens utbrott eger latent
tillvaro i kroppen, är emellertid ganska stor. Ty först sedan vi lärt
känna det samma, upplösa sig de motsägelser, som en mängd hit
hörande fakta eljes måste synas oss innehålla, vare sig vi betrakta de
inom vårt eget land gjorda iakttagelserna för sig eller vi med dem
jemföra andra i sydligare länder iakttagna förhållanden.
Sitt förnämsta tillhåll har frossan i de varma länderna. Årstiden
för hennes uppträdande i södra Europa är högsommaren. Och äfven
hos oss är det endast efter mycket varma somrar, som hon uppträder
såsom allmän epidemi. Detta oaktadt infaller hennes största freqvens
i vårt land under en så kall årstid, som våren här plägar vara. Ja,
i ett så strängt klimat som Norrbottens har hon till och med kunnat
till vintern förlägga sitt epidemiska utbrott*)•
Dessa förhållanden så väl som ock samtliga öfriga etiologiska
fakta, hvilka i det föregående varit föremål för vår undersökning
(frossörternas beskaffenhet, frossperiodernas egendomligheter, jemförda
med årstidernas för frossans uppträdande) blifva sålunda genom
uppdagande deraf, att inkubationen i våra nordliga trakter i flertalet fall
varar en mycket lång tid, samt att i sjelfva verket tiden för
sjukdomens ådragande äfven hos oss är sommaren, på ett enkelt sätt
såsom sins emellan fullt öfverensstämmande förklarade.
Sedan vi nu egnat vår uppmärksamhet åt hvad som kan sägas
ntmärka så väl de orter, som ock de tider, på hvilka frossan plägar
uppträda, tillkommer oss att jemväl pröfva, huru vida ytterligare
några upplysningar kunna vinnas genom aktgifvande på de
folkklasser, inom hvilka hon företrädesvis iakttages. Denna del af vårt
ämne kunna vi emellertid affarda ganska hastigt. Skälet till de i
första kapitlet (sid. 179—188) funna hit hörande egenheter ligger
nämligen efter den föregående utredningen för öppen dag. Det må
derföre här göra till fylles att erinra derom, att personer af de yrken,
hvilka mest erfordra vistelse å mark af ofvan påpekad beskaffenhet,
äfvensom de åldrar och det kön, som å landsbygden 1 2) företrädesvis äro
1) Se ofvan sid. 165 om frossans grasserande i Pite&trakten vintern 1859.
2) I Stockholm eger, såsom sid. 182 och 183 är angifvet och förklaradt,
ett särskildt förhållande mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
