Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
med sådana yrkesarbeten sysselsatta, också oftast angripas af frossa.
Vi hafva nämligen förut inheratat, att arbetsfolk på landet,
jernvägs-arbetare, kanalgräfvare, fiskare m. fl. mer än andra insjukna,
medelåldern oftare än de andra åldersklasserna, samt (på landet) män
oftare än qvinnor.
Vi tillägga blott en anmärkning derom, att den observation, som
af flere läkare (t. ex. Linder 1717, Hanström 1827 och 1829,
Wieslander 1832, Carlson H. br. 1850) framstälts, det frossan
mest förekommer hos personer, som ofta förtära fisk, äfven låter ur det
föregående enkelt förklara sig, utan att man derför behöfver
tillerkänna fisken någon särskild betydelse för frossans uppkomst.
Det återstår oss ännu en hit hörande egendomlighet af en viss
etiologisk betydelse att fästa uppmärksamheten vid, nämligen den att,
såsom nedan stående notiser betyga, till en frossort ny-inflyttade
således vid dess sjuklighetsinflytanden ovana personer lättare än ortens
egna inbyggare ådraga sig sjukdomen, hvilken ock gerna hos dem
antager en svårare och mera envis beskaffenhet.
Redan Bäck berättar om frossfebrarne på Svartsjölandet, att ”de
allra mest sjukna, som komma från andra orter, ovana vid denna
tjocka luften”1). Och Hedin fäller vid tal om frossjukligheten på
Drottningholm följande yttrande: ”man tror i allmänhet, att dalkarlar
äro ett härdigt folk; jag har aldrig sett några mindre uthärda en
sjukdom och snarare insjukna” 1 2). På ett annat ställe utlåter han sig
såsom följer: ”efter mera odling äro åt minstone Drottningholm och
Lofön nu till större delen befriade från dessa sjukdomar, fastän det
ännu händer att de, som från fasta landet öfverflytta till Svartsjö
län, sällan undgå frossfebrar” 3). Hos Rosenstein finner man ock
iakttagelser i denna sak. ”När norrländingar få frossa hos oss”,
skrifver han från Upsala, ”är den alltid ganska envis. Likaså är den
för utländingen, som flyttar hit”4). Om Hesslö vid norra
Mälare-stranden inom Westerås distrikt meddelar Altin härutinnan: ”alltid
har på Hesslö anmärkts, att af arbetspersonalen, som ditflyttat längre
1) Bäck A., Tal om farsoter, som mest härja ibland rikets allmoge.
Sthm. 1765 sid. 22.
2) Hedin S., Några praktiska undersökningar i Läkarevetenskapen,
gjorda vid Drottningholm sedan år 1781. Läk. o. Naturf. B. VIII. Sthm.
1787 sid. 173.
3) Hedin S., Upplysningar om epidemiske och särdeles de
pestilentia-liske Febrarne, Vet. Handl. VII. Sthm. 1806 sid. 66.
4) Bosén v. Bosenstein N., Hus- och Bese-Apothek. Sthm. 1766 sid. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
