Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
laria-orter t. ex. i Kom iakttagna förhållandet, det inflyttade främlingar
ofta under första vintern och våren gå fria för malariafebern, finna
sin förklaring.
Ehuru vi under vår hittills gjorda undersökning lärt känna
åtskilliga förutsättningar för frossans allmännare uppträdande, sä kunna
dessa, så vigtiga de än äro, likväl endast anses såsom bidragande
etiologiska moment, ty samtliga dessa förutsättningar, äfven om de
på en gång förefinnas, räcka dock ej till, att förorsaka frossa.
Mångenstädes äfven i vårt lands sydliga provinser gifves det mark,
som är porös, vattensjuk och tnyllrik, och som till följd af
sommarvärmen till större eller mindre del upptorkar, men som det oaktadt
icke är utmärkt för frossa. Exempelvis vilja vi hänvisa på de sanka
omgifningarne af sjön Tåkern i Östergötland, Temnaren i Upland
samt Hjelmaren i Södermanland och Nerike m. fl. ex. Yi erinra ock
om staden Jönköping, hvilken, ehuru under förra seklet svårt hemsökt,
under innevarande århundrades frossperioder nästan intet lidit af
frossan, så sankt och sumpigt dess läge än är. Härom meddelar
Sköldberg (H. br.): ”Om sumpluft ensamt verkade, skulle väl Jönköping
sällan vara fri. Staden ligger på en sandbank mellan sjöarne Wettern
och Munksjön, och är till en del pålad i ett kärr, förenande
Munksjön och Rocksjön. Dessa sist nämnda sjöar äro sumpiga med gytjig
botten samt låga och sumpiga stränder”.
År med riklig nederbörd hafva inträffat och efterföljts af år med
heta somrar, utan att derför någon frossepiderai instält sig. Såsom
exempel åberopa vi regnåret 1866 och det för torr sommar utmärkta
året 1868 (Jfr. tabellen sid. 244).
Utdikningar af träsk och uttappningar af sjöar hafva otaliga
gånger utförts utan att hafva medfört sjukdomsfall af frossa. Och
såsom exempel derpå kan lämpligen förhållandet med den stora, flata
sjön Tåkern i Östergötland framställas, hvilken på 1840-talet
uttap-pades, hvarefter nyodlingar i stor skala verkstäldes, men enligt Åman
(H. br.) utan att någon större sjnklighet i kringliggande trakt
förspordes. Det visar sig också i sjelfva verket, att, endast då dylika
företag utförts i frosstrakter, frossjuklighet deraf förorsakats, att
der-emot frossa aldrig uppträdt blott såsom en följd af sjösänkningar,
utdikningar eller nyodlingar.
Sensommaren företer hos oss ofta i hög grad de
egendomligheter, hvilka vi veta vara för frossans uppkomst gynsamma, och
likväl uteblifver sjukdomen så väl påföljande höst som vår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
