Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
inifrån landet eller från icke-frossort, de flesta efter en tid fått
frossan” (H. br.); och rörande Westerås stad: ”af inflyttade till staden
få vanligen ganska många frossan och kunna ofta endast genom
af-flyttning åter blifva den qvitt” 1). Från Enköpings distrikt åter
in-berättar Stiegler: ”personer, som eljes varit främmande för orten
och ännu icke acklimatiserade, såsom inflyttade småländingar, synas
hafva lidit mest af sjukdomen” (ärsberätt. f. 1853). Enahanda
iakttagelser har ock Ekman gjort å frossörterna i Kalmar län. ”Då
någon kommer till Björnö eller Stäflö från längre håll, blir han
vanligen angripen af frossa och stundom ej frisk, förr än han begifver
sig till annan ort” (årsb. f. 1853).
Härmed öfverensstämma ock åtskilliga i det föregående (sid.
252—253) åberopade uppgifter, som vittna om en oerhördt stor
fre-qvens af frossa bland de soldater frän icke-frossort, som under
kom-raendering uppehållit sig i frossort, hvilken sjukfreqvens ofta vida
öfvergår freqvensen bland det frossörten sjelf tillhörande manskapet.
Vi erinra här exempelvis blott om Wettergrens uppgift, att år
1840 ^/g:delar af det manskap, som året förut varit kommenderadt till
Waxholm och Rindön, insjuknade i frossa; samt om Risbergs i
hans berättelse för 1843 förekommande uppgift, att de från de nyss
nämnda orterna hemkomna soldaterna af Helsinge regemente nästan
mangrant angrepos; slutligen om Hams berättelse, att alla de
soldater, som hösten förut varit kommenderade till Stockholm, våren
1805 blefvo af frossa angripna.
Men om nu än således de personer, som icke ännu äro vanda
vid en viss frossorts egendomliga sjuklighets-inflytelser d. v. s. icke
för den samma acklimaterade, lättare angripas af frossa derstädes än
ortens egna inbyggare, så gäller detta naturligtvis endast, för så
vidt dessa personer uppehållit sig å frossörten längre eller kortare
del af den årstid, då det vid lokalen bundna, frossa förorsakande
inflytandet utgår från marken och påverkar kroppen. Alldeles motsatt
blir naturligtvis förhållandet, om de inflyttande ankomma efter denna
tid. De befinnas nämligen i sådant fall under den näst infallande
våren, då, såsom vi sett, frossfreqvensens maximum plägar inträffa,
vara i olikhet med ortens egna invånare fullkomligt skyddade för
frossa. Det mest slående exempel härpå, som vi känna, är den sid.
246 här ofvan anförda, af Boström i Christianstad gjorda
iakttagelsen. Och häri torde äfven det å vissa svårare sydeuropeiska ma-
1) Sundh. Colleg. Ber. f..!851 sid. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
