Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
sjukdomen sjelf. Vi erinra härvid om inkubationstiden eller den
tidrymd, som befinner sig, till baka räknadt, emellan den tid, då
sjukdomen utbryter och den, då sjukdomsorsaken först inverkat på
kroppen, hvilket, såsom vi ofvan funnit, hos oss vanligen sker under
sommaren. Denna årstid (företrädesvis Juli och Augusti månader)
är således att betrakta såsom tiden för mikrofytens allmännaste
förekomst. Och då vi likaledes i det föregående funnit, huru som
personer, efter att hafva för.längre tid till baka vistats å orter, der
epidemi varit gängse, men derifrån afflyttat, sedermera å frossfria
orter insjuknat, kunna vi ju af nämnda förhållande, som i synnerhet
blifver kraftigt bevisande genom fall, der en större mängd folk på en
gång varit att iakttaga, sluta att frossmikrofytens förekomst, också hvad
orten angår, icke alltid sammanfaller med frossjukdomens utbredning.
Exempelvis påminna vi om epidemien 1839—40, då frossan uppträdde
i talrika fall i mellersta delen af landet, nämligen i Upland och
Södermanland äfvensom efteråt i Westmanland, Gestriklaud och
Hel-singland, men i sist nämnda provinser blott ibland krigsmanskap, som
återvändt från tjenstgøring inom de båda först nämnda provinserna.
Åtskilliga andra exempel pä, huruledes frossepidemien kunnat uppträda
i vida större utbredning än den, mikrofyten haft i fria naturen, äro
sid. 252—253 här ofvan lemnade. Frossans endemiska område
sammanfaller deremot naturligtvis med området för mikrofytens förekomst
i naturen utom menniskokroppen. Vår sid. 139 åberopade karta pl. 1
skulle derföre med skäl äfven kunna bära öfverskriften:
malariami-krofytens geografiska utbredning i Sverige. 1 norr går den således
till 63:dje breddgraden inom Ångermanland, en trakt som äfven i
öfrigt är känd såsom en vigtig växtgeografisk gräns *). Man finner
vidare att mikrofytens växtorter hos oss utgöras af vissa sanka, ofta
uttorkande omgifningar af de stora sjöarne och ännu mer af elf- och
åmynningarne, äfvensom att allt hvad vi i det föregående anmärkt
i afseende på de för frossan gynnande egendomligheterna hos marken
och väderleken, också eger tillämpning på sjelfva frossmikrofyten.
Denna förekommer således å lucker jordmån uti eller invid sött eller
svagt salthaltigt vatten och fordrar såsom vil k or för sin
utveckling först stor fuktighet och sedan ihållande torka.
Här kunna vi icke underlåta att fasta uppmärksamheten på den
träffande likhet, som i nyss nämnda hänseende förefinnes emellan mi- * I
1) Vid den derstädes under angifna breddgrad belägna Skulskogen
upphöra linden, lönnen, klibbalen, hasseln m. fl. Se G. Wahl en ber g, Flora Svecica
I Upsal. 1831 p. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
