Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
267
för att anföra ett annat exempel, förhållandet med vissa kinaträd,
som, öfverflyttade från Södra Amerika till Ost-Indien eller Java,
lemna en bark med något olika kemisk beskaffenhet och derföre
modifierade farmakodynamiska egenskaper mot de, som utmärka
dro-guen från hemlandet.
Ryggar man till baka för att antaga det en mikroskopisk och
må hända encellig organism kan i sig producera ett gift, så behöfver
man ju blott erinra sig, att öfver hufvud taget alla organiska såväl
gifter som andra egendomliga kemiska ämnen i sjelfva verket äro
produkter af mikroskopiska celler, hvilka i sista stadiet af sin
utveckling förvärfvat förmågan att bilda det för dem egendomliga ämnet.
Skilnaden vore således här den, att dessa celler bilda sitt giftämne under
fortvaron af sitt lif inom den organism, de tillhöra, frossmikrofyten
deremot inom den organism, i hvilken den blott parasitiskt
uppehåller sig (nämligen så ofta giftets utbildning skett efter mikrofytens
upptagande i den menskliga organismen). Och vill man hafva någon
analogi för möjligheten af detta senare eller att en lägre växtart,
som parasitiskt lefver i en annan organism (med för menniskan
naturliga eller oskadliga näringssafter), skulle kunna i sig bilda ett
gift för menniskan, så finner man ju en sådan i mjöl drygan, i
hvilken under dess parasitlif på rågen (och således af de för
menni-skan sunda näringsämnen, som denna sädesart innehåller) det
intensiva giftet sekalsyra utbildas.
Vi hafva derföre ansett oss med skäl kunna sätta i fråga, huru
vida ej mikrofyten i dess fullbildade tillstånd innehölle ett
egendomligt kemiskt ämne, ett verkligt gift, som, inkommet i en mensklig
organism, framkallar någon allt efter giftets dos eller ortens
beskaffenhet vexlande form af malaria-sjukdom. Utgår man från detta
antagande, så torde man hafva att på ungefär följande sätt uppfatta
malaria-mikrofytens olika sjukdomsalstrande förmåga. I det tropiska
eller subtropiska klimatet, hvarest inkubationstiden ganska ofta år
mycket kort eller nästan ingen, blefve giftet redan utom
mennisko-kroppen fullt fårdigbildadt och dessutom — vare sig blott genom sin
qvantitet eller derjemte äfven sin qvalitet — mera intensivt verkande
än i nordligare trakter. Hos oss deremot blefve giftämnet endast å
synnerligen gynsamma lokaler och under somrar med tropisk värme
så fårdigbildadt, att det kan nästan genast eller efter helt kort tid
förorsaka sjukdomen. Och hit torde de sommaren tillhörande
re-mittenta äfvensom en del af de perniciösa fallen vara att räkna. Af
de öfriga frossorna hafva, såsom vi sett, höstfrossorna den kortaste
inkubationstiden, men äfven den svåraste arten. De tillhöra ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
