Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
särskildt frossörterna, hvilka sålunda iinge antagas erbjuda
raalaria-mikrofyten de bästa vilkoren för utbildande af giftämnet redan under
mikrofytens vegeterande ute i naturen och innan den ännu
öfver-flyttat i kroppen.
Om nu giftämnet hos malaria-mikrofyten, för så vidt ett sådant
verkligen finnes, kunde såsom vi här framstält det, till sin
beskaffenhet vexla efter olika orter, så borde man ock kunna vänta att, när
mikrofyten från någon ort, der dess giftämne i sina verkningar
företedde någon utpräglad egendomlighet, blifvit införd till en annan ort,
samma egendomlighet äfven der skulle till en början, och innan de
för den nya vistelseorten egna förhållanden hunnit inverka, fortfarande
gifva sig till känna, och sålunda mikrofyten genom beskaffenheten af
förgiftningssymptomerna röja sin hemort. Att nu verkligen något
3ådant eger rum, det skola vi finna längre ned i sammanhang med
närmare omförmälan, huruledes, när mikrofyten från vissa tropiska
länder öfverkommit till Europa, det första årets sjukdomsformer inom
vår verldsdel ofta varit med den tropiska frossformen
öfverensstäm-mande *).
Att mikrofyten tidtals öfverföres från ort till ort och detta i
största mängd måste vi antaga för att kunna förklara frossans
epidemiska kringvandrande. Detta antagande, som emellertid, då det
gäller en växtart, torde förefalla mången nog vågadt, vilja vi genast
söka att stödja med exempel ur den kända växtverlden, i det vi
erinra dels om Peronospera infestans eller den potatissjukan
förorsakande svampen, hvilken, ursprungligen hemma hörande i Amerika,
först på 1840-talet uppträdde i vestra Europa och sedermera successivt
utbredt sig öfver hela vår verldsdel, dels om Puccinia malvacearum,
hvilken, hemma i Chili, efter sitt första uppträdande i Bordeaux
1; Här anse vi oss böra angifva, hvarföre vi i vår framställning icke
begagnat oss af det gängse uttrycket ”miasma”. Såsom af det föregående inhemtas,
hafva vi nämligen icke ansett till fylles att för frossans etiologiska förklaring
antaga en enkel hufvudorsak; utan hafva iakttagelserna synts oss hänvisa på
tvenne obekanta, ett x, som förklarar fortplantningsfenomcnet, och ett y, som
förklarar intoxikationen vid frossa: malaria-mikrofyten och malaria-giftet.
Och då vid sådant förhållande otydlighet och missförstånd skulle vållats, om vi
för någotdera nyttjat benämningen miasma, hafva vi föredragit att helt och hållet
lemna å sido denna benämning, desto hellre som man under sekler varit van att
vid allehanda etiologiska svårigheter tillgripa den samma, hvilket åter föranledt
mycken oreda i uppfattningen af hit hörande ämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
