Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
föröka sig, hvar helst de falla ned i en jordmån, som genom de
epidemierna vanligtvis föregående egendomliga väderleksförhållandena
blifvit beredd att upptaga den samma. Att emellertid frossepidemier
icke oftare, än som sker, förekomma bör likväl icke förundra oss,
om vi taga i betraktande dels den ytterliga noggranhet, mikrofyten
lägger å daga vid valet af lokal, och huruledes endast.sällan sådana
väderleksförhållanden inträffa, som gifva marken å vidsträcktare
områden den beskaffenhet, som mikrofyten fordrar för att trifvas, dels
också den omständighet, att värmen och torkan sällan uppnå den
grad, som erfordras för att mikrofyten må kunna i rikligare mängd
upptagas af vindarne.
Att bestämdt ådagalägga det mikrofyten förts med vinden från
en ort till en annan och der nedlagts i jorden, är naturligtvis ytterst
svårt, då man ej ännu lärt sig att igenkänna mikrofyten sjelf. Men
om vi nu till besvarande upptaga den senare af de ofvan framstälda
frågorna, nämligen den om hvilka de orter äro, hvarifrån mikrofyten
plägar i sådan massa spridas, att derigenom frosspandemier framkallas,
och, om vi för att finna svaret på denna fråga, så vidt sig göra låter,
följa epidemierna till baka till de orter, å hvilka de tidigast framträdt,
och hvilka derföre — för så vidt de eljes äro kända såsom svåra
malariahärdar — må hända böra misstänkas för att äfven vara den vid
pandemierna kringvandrande mikrofytens egentliga hemorter, så torde
derunder jemväl ytterligare upplysningar om det transportmedel, som
mikrofyten vanligast begagnar, vara att vinna.
Taga vi vårt land till utgångspunkt och undersöka, huru vida
det är våra egna frossörter, som gifvit upphof åt de stora
frossepidemier, som öfvergått landet, så finna vi snart att så icke varit
förhållandet. Redan epidemiernas första uppträdande i Sverige hafva
burit prägel af att vara blotta fortsättningar af föregående epidemier
i andra länder, enär deras utbrott ofta inträffat alldeles samtidigt å
frossörter och å eljes frossfria orter. År 1826 t. ex. uppträdde frossan
å flere trakter i södra Sverige, i hvilka hon eljes sällan visar sig,
såsom inom Skåne och Halland, och samtidigt härmed å Sveriges
egentliga frosstrakter, nämligen omgifningarne kring Mälaren och
Wenern samt östra kusten af landet från Blekinge till Helsingland.
Vid 1846—49 års frossperiod visade frossan sig redan första årets
vår samtidigt å en del af dessa frosstrakter och å flere andra för henne
främmande bygder, såsom Luleå, Smedjebacken, Landskrona. Vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
