Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Frossans Etiologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
det våra ständiga frossörter, som gifva upphofvet åt de stora
fross-epidemierna, så borde dereraot frossans freqvens alltid först ökas å
dem, innan farsoten visar sig å de från dem aflägset belägna, för
frossa helt och hållet främmande delarne af riket. Derjemte borde
farsoten uppträda samtidigt å sådana frossörter, som ligga i
hvarandras närhet och under inflytande af samma klimatiska och
väderleksförhållanden. Så har ej heller alltid varit händelsen. Vid den
sist nämnda frossperioden t. ex. afslutade frossan i allmänhet redan
år 1848 sina under 3 år fortsatta härjningar närmast Mälaren, men
i Botkyrko-, äfvenledes vid Mälaren belägna och för frossa
beryktade distrikt började hon först derefter, nämligen år 1849, att
riktigt rasa.
Att epidemierna äfvenså plägat herska ett eller annat år förr å
den europeiska kontinenten än i Sverige, hafva vi för öfrigt redan
sid. 167 och 168 lagt å daga. Och söka vi att följa deras vandringar
på kontinenten, så visar det sig, åt minstone en och annan gång, att
farsoten förr- uppträdt i Frankrike än i Norra Tyskland, samt förr å
några Medelhafskuster än i de nordligare belägna orterna. Så
inleddes frossperioden 1823—29 af en epidemi på vestra kusten af
Neapel *). Så inleddes ock den mindre skarpt markerade frossperiod,
som omfattar åren 1835—40, af epidemier i Grekland * 2). Likaså
uppträdde farsoten under 1845—48 års epidemier första året i AL
geriet3).
Slutligen finna vi något, som i hög grad måste förvåna, nämligen
att de stora frosspandemierna, som flere gånger samtidigt varit
utbredda icke blott öfver Europa, utan äfven öfver en stor del af Norra
Amerika, plägat föregås af stora malariafeber-epidemier i Westindien
och Södra Amerika. Denna ordning för frossfarsotens uppträdande
blir åskådlig genom följande tabellariska öfversigt. 1 första
kolumnen äro här samtliga de i Södra Amerika inträffade epidemier
upptagna, om hvilka vi lyckats få kännedom, i den andra och tredje
åter de ofvan sid. 167—168 för europeiska kontinenten och Sverige
anmärkta frossepidemier.
]) Castiglioni i Giornale delle scienze med.-chir. XIV p. 275.
2) Thomann W., tlber die Wechselfieber in Griechenland. Wiirzburg 1839.
3) Jacquot, Gazette de Paris 1848. N:o 31, 32 o. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
