Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Mordbrands-natten. 130
och sora nästan digna under bördan. Det är
visst en sjuk i sängen. Låt oss hjelpa dem!»
I sängen låg ett gammalt fattighjon ifrån
stora sopfjerdingen. Hon låg förlamad af gikt
och hörde brandens larm, och såg lågorna tränga
inom knutarne af sin kammare, och hon tänkte:
»Jag måste väl brinna upp; ty ingen skall tänka
på mig, arma usling!» Men två helt unga flickor,
— »slink-flickor», kallades de i qvarteret, ty de
gingo i slarfviga kläder, och hade icke fått tjenst,
emedan de icke hade några kläder, — de tänkte
på den gamla, och sade till hvarandra: »Vi ska’
la ändå rädda själal» Och dermed stötte de raskt
upp dörren, togo sängen med den gamla uti, och
buro den genom de brinnande gatorna ut åt
Kungsfältet, men hade nära nog dignat under
bördan, då tvenne fruntimmer skyndade dem till
hjelp. Det var Mimmi Svanberg och den unga
grefvinnan. Tillsammans buro de den gamla ut
på fältet, i säkerhet för lågorna, och grefvinnan
tog af sig sin shaw| för att skydda henne mot
kölden, hvarföre åter hon, oaktadt all protest,
insveptes i koftan som Mimmi Svanberg bar under
sin kappa. Sedan skyndade båda att hjelpa andra
lastdragare. Med hvart ögonblick ökades antalet
af husvilla på Kungsfältet
Med hvart ögonblick ökade sig äfven
branden i den allt häftigare vinden. Det var en
förskräcklig och sorglig syn. Omöjligt likväl för
Mimmi Svanberg alt icke draga på munnen, då
hon såg fru Tupplander flaxa omkring i sin
underliga kostym, sökande bland de flygtande hoparne,
ropande: »min fröken! Har ingen sett min frö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>