Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det nya hemmet.
205
och lycklig, kallad så att hvar afton lysa för sin
fruktade men alltid, i grunden, älskade svåger.
Hon kände sig vigtig för hela huset, och var det
i sjelfva verket, då hon säj roade husets herre,
och hennes berättelser blefvo allt lifligare och den
stora rättegången fick allt större betydelse och
märkvärdigare skaplynne. Så gick sommaren, och
mycket i familjens dagliga lif hade ljusnat. Hertha
fick använde sin tid huru hon det ville, och
njöt af denna frihet. Blott att fadern såg henne
vid måltiderna, var han nöjd.
En sak fortfor likväl att göra henne
bekymmer; clet var att hennes fader ingenting gjorde
för att sätta i verket det löfte som han gifvit
henne rörande hennes myndigblifvande. Ett par
gånger hade hon, med klappande hjerta, vågat
påminna honom derom, men då alltid blifvit afvisad
med ett sträft svar, antingen att hon »icke behöfde
bekymra sig derom,» eller en fråga: »hvarför hon
hade så brottom? Om hon behöfde penningar,
så kunde hon ju vända sig till honom!».... Den
rörelse och goda vilja, som väktes hos honom
genom eldsvådans händelser och Almas död, syntes
nu slocknade, och hans egoistiska sinnelag åter
taga öfverhanden.
En ung qvinna i förhållanden, sådana som
Herthas, är bra hjelplös. Ju ädlare, ju mera
grann-laga och finkänslig hon är, dess svårare är
hen-hes belägenhet. Det linnes personer, som utan
att vilja handla orätt, ha en obeskriflig svårighet att
lemna ifrån sig makt eller penningar. Vi fördömma
dem ej, vi veta alt egoism och girighet, lika väl som
lättsinne och slarf, ha sin rot i böjelser, gifna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
