Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
Kärlek.
för allt naturen. Vi älska den, vi lefva i den;
den har väsendtliga likheter med oss, och likväl
är den oss främmande och vi lefva i den likt
främlingar. Hvfød veta vi, hvad känna vi om dess
underbara rikedom, ordning och lif?»
»Ack!» svarade Yngve, »säg icke så. Ni
känna, ni förstå mycket mera än i allmänhet vi.
Vi veta något om yttre kännemärken, klasser,
ordningar, delar; men Ni uppfatta naturen i dess
helhet, i dess innersta, dess gudomliga lif!.....»
Hertha skakade hufvudet och sade leende:
»jag skulle tacka dig för kornplimenten, om den
ej liknade en mängd andra komplimenter
hvarmed man söker komplimentera oss ut ur de
lifvets kretsar der man dock är lycklig att sjelf
få lefva. Jag vet, Yngve, att du tror och
menar hvad du säger. Men om det är sannt, att Gud
gifvit qvinnorna förmågan att företrädesvis uppfatta
lifvet, det gudomliga i naturen, skulle väl denna
förmåga förminskas deraf att vi äfven visste något
mer om detta lif, dess ordning, karakterer, dess
tankar om jag så får säga? Skulle det blifva oss
mindre rikt, mindre gudomligt om vi finge
studera det, lära oss att tänka deröfver, lära
uppfatta det med vaket sinne i stället att drömmande
förlora oss deri ? Skulle naturen icke då först
verkeligen föda våra själar, och vi, kanske, just genom
denna vår djupare känsla, och med blicken stärkt
af vetenskapens synglas kunna göra iakttagelser,
upptäckter, som — nu icke göras, och som
derföre icke komma naturkunskapen eller
menniskolifvet till godo. Skulle vi icke derigenom lära
känna naturens verkliga, gudomliga mening i stäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
