- Project Runeberg -  Hertha eller en själs historia /
333

(1856) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Samtal under vàgon.

333

genhet, men jag har ingen skuld, och mina
utsigter på der. bana jag omfattat, gifva mig hopp
att snart vinna sjelfständig bergning för mig och
de mina. Du känner mitt hjerta; du vet huru jag
älskar dig, Hertha — hvartill (lera ord? — Kan
du ej älska mig, ej förtro dig till mig af hela ditt
hjerta och af hela din själ, tro på mig såsom jag
tror på dig, då — vill jag intet begära af dig.
Du har fordrat ett odeladt hjerta. Jag begär,

jag fordrar intet mindre af dig!......»

»Så hör då min bikt, Yngve!» svarade Hertha,
>]0ch sedan, beslut öfver vår framtid! Du är inte
min första kärlek, Yngve! — ehuru jag inte
älskat någon man före dig. — Jag har haft en
glädjelös barndom och ungdom; mina första intryck
af lifvet voro bittra, mina första intryck af
hemmet och äktenskapet voro — den ängslan och
ångest som ingjöts hos mig af tvisterna derinom,
af min moders tårar och spasmodiska jemmerrop.
Det ingaf mig tidigt afsky för äktenskapet, och
jag lofvade mig mången gång under sednare år,
att intet barn skulle af mig framkallas till verlden,
för att under bedrägliga smekningar uppfödas (ill
alt smaka den bittra malörtsdryck, som man
kallar lifvet. Jag såg ädla och milda qvinnor
förtryckas, hörde deras tysta suckar, såg dem blekna
°°h sjunka i grafven efter ett lif utan glädje och
ulan mål; och i det mitt hat till förtryckarne växte,
växle äfven ett oändligt förbarmande, en
brinnande kärlek till alla förtryckta själar, som jag
väl kan kalla min första kärlek, och jag lofvade
ln’g att lefva för den, och att aldrig gifva mill
’’jerta och min hand åt en nian»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:54:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfhertha/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free