Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3<KI
En annan fråga.
kunna säga dig huru lycklig det gör mig, men jag
kan det, besitta mig, icke!» Och Doktorn tog
Ingeborgs hand. tryckte den Lill sina läppar, till
sina våta ögon, och höll den qvar i sina stora
händer i det ban fortfor:
»Ser du barn, det är en underlig sak, men
det är nu en gång så underligt, att så grofhyflad
en kurre, som jag än är, så har det alltid legat
hos mig att tycka om fina fruntimmer, att finna
mig väl i deras sällskap och njuta af allt det der
prydliga hos dem och omkring dem, som jag
dock inte vill ge en pris snus för, när jag tänker
rätt på saken. Men det har nu varit min
svaghet, och då jag tänkte på en maka så sökte jag
en qvinna fin som en äkta perla i guld, men
ändå en riktig menniska i hjerta och gerning,
som kunde ta ihop med det grofva likaväl, som
sköta det fina i lifvet. Jag blef för många är
sedan kär i en sådan der perla i guld, jag älskade henne
nästan afgudiskt. Hon — lät sig dyrkas af mig,
men gjorde — narr af mig bakom min rygg med
en annan kurtisör lika fin och falsk, som hon.
När jag kom underfund dermed blef jag först —
sjuk, sedan ond, sedan bitter och rädd för fina
fruntimmer, jag misstänkte dem allihop alt vara
falska och blef mot dem som en fiende ulom när
jag blef deras läkare. Och när jag blef kär i er,
fröken Ingeborg, för väl femton år sedan, då
hämnades jag på er och på min svaghet genom
att mästra och pika er ända lill dess ni lick den
der ögonsjukdomen; — då såg jag någol i
djupet af de der ögonen, något som rörde mig och
gjorde mig vek — jag tyckte mig se der en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
