Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En annan fråga.
Doktorn med cn hastig ansatts af humoristisk
munterhet; »nar en dromedarie eller en kamel skall
taga sin ledsven på ryggen, då faller han på knä
framför denne, så här, — och denne sätter sig
på honom, så här, och tar betslet i sin hand.
Och så reser han sig och låter sig leda af den
handen, vore den äfven en svag qvinnas, och
bär henne fram till herberget genom verldens
öken!» Och härmed hade Doktor Hedermann
lyftat Ingeborg på sin axel och gick stoltserande
med henne fram i rummet.
Intet under att fru Ueela, som i denna stund
i >
kom in och fick se det »underliga upptåget» trodde
att Doktorn blifvit tokig, och att hon höll på att
få slag af förskräckelse. Men då hon såg
Ingeborgs lugna och leende uppsyn, så stadnade hon
på tröskeln med stirrande ögon och vidöppen mun
under det att Doktorn glad ropade till henne:
»Vi anställa bara en repetition af ett upptåg,
som vi kommit öfverens om att utföra under
vår lifstid. Jag är en slags dromedarius, som åtagit
mig att föra Ingeborg genom öknen, och
Ingeborg vill vara min nådiga ledarinna och
herrskarinna, dock med det vilkor att Ingeborgs mor
ger oss sin välsignelse på färden.»
»Låt mig komma ned, min dromedarius,»
sade Ingeborg, »min mor förstår ej detta skämt!»
»Så vilja vi öfversätta det i allvar!» sade
Doktorn i det han lydde Ingeborg och vände sig
till hennes mor, med en förklaring och en anhållan
om Ingeborgs hand och om hennes mors
välsignelse, så hjertlig att fru Uggla öfverraskad och
rörd icke fann tid eller ord för att yttra de flera
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
