Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungsköimigsboarne.
Åldrig hade inom Kungsköpings samhälle
någon persons sjukdom och sista stunder blifvit
följda med ett så allmänt deltagande som Herthas.
Men också fanns der icke många af stadens bättre
familjer som icke hade haft en dotter eller ung
anförvandt i hennes skola och som icke hade
henne att tacka för att väckt skönare lif hos dessa.
När bon var borta sjöngo de i chor hennes lof och
vackra versar, varma af hjertats ingifvelse, diktades
till hennes ära. Under hennes långa sjukbädd sändes
henne allt som man trodde kunde hugsvala den;
och större gåfvor hade icke uteblifvit om Hertha
med ett enda halft ord velat påkalla dem. Men
hennes medfödda stolthet nekade henne detta.
Sina närmaste vänner bad hon endast att, efter
hennes död »vara goda» mot hennes systrar.
Och var det pietet mot hennes minne, eller
verkan af det himmelska skydd, som Hertha stundom
gladde sig åt att kunna gifva sina systrar då hon
var borta, visst är att menniskor voro »goda»
mot dem och alt en vänlig stjerna syntes uppgå
öfver deras lif. Redan före Herthas död hade
den unge Olof E. och Herthas syster Maria
närmat sig hvarandra i innerlig högaktning och till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
