Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bilaga. iII
Rådfrågar man dagliga erfarenheten, så öfvertygas man
lätteligen om vådan, att låta ett sådant beroende
upphöra, ty ringa lärer det antal ogifta qvinnor vara, som
vid 25 års ålder äger skicklighet att vårda och förvalta
sitt gods; ty egentliga skälet härtill återfinnes uti den
riktning, som åt hennes uppfostran gifves inom den
trånga kretsen af föräldrars lins och under deras
oafbrutna ledning. Hon danas för den inre hushållningen,
den hennes rätta bestämmelse är att sköta och förestå.
Allt som tillhör den yttre är och bör vara främmande,
för planen af hennes uppfostran. Hon lemnar, efter den
bestämda ordningen, beroendet under föräldrarne för att
träda under mannens målsmanskap. Hon gör det utan
försakelse, utan uppoffring i sin närvarande ställning,
men icke om hon de. jure förut varit sjelfrådande och
sedermera genom giftermålet återgår under beroendet.
Sjelfvilligt framställer sig den frågan: huru principen
af mannens ovilkorligt! raålsmansrätt för hustrun står
tillsammans med den, af qvinnans rättighet, att vid viss
ålder vara sjelfmyndig. Med skäl som svårligen tåla
motsägelse, är dock denna målsmansrätt motiverad, och
man tvekar ej att anfaga dem såsom, tillfyllestgörande
föl’ qvinnans bibehållande under förmyndare-inseende, så
länge hon förblifver ogift. Antages åter den motsatta
principen, måste den, hvad qvinnan angår, vara lika
obegränsad som i afseende på mannen, och, i sådant
fall kräfde konseqvensen en så beskaffad lag: att
rättigheten att öfver boet råda tillhörde den af makarne, som
dertill ägde största skickligheten; och qvinnans
uteslutande frän embetsmannaklassen, (rån deltagande i
allmänna aralder och deras styrelse vore då en uppenbar
orättvisa. Icke förenar man sig med dera som vilja
mäta menniskans värde efter hennes hushållningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>