Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bilaga.
De ogifta qvinnor inom vårt land, som yttre
omständigheter gifvit möjlighet dertill, och som icke till
tanke och känsla blifvit nedtryckta under lagens och
opinionens tunga band, ha hittills nöjt sig med att tyst,
med eget arbete bryta sig väg till ädel sjelfständighet
genom skicklighet i slöjder, konst och flereiianda yrken.
De ha icke ropat på sin rätt till frihet och
sjelfständighet. De ha nöjt sig med att förtjena och förvärfva den.
De äro bland de lyckliga af vårt lands qvinnor. Otaliga
andra sucka under »budet om qvinnans omyndighet»
bundna af detta till själ och kropp, kännande sin
förödmjukelse, sin fångenskap utan att kunna afskudda
den, utan att kunna höja sina blickar mot ljuset. De
allra flesta kunna, under omyndighets-systemet, aldrig
utveckla sig till sitt fulla värde, antingen som gifta eller
ogifta. Omyndighets-syslemet är en cliinesisk sko, som
alltifrån barndomen stiicker förmågan till rörelse och
utveckling. Aldrig »under budet om Qvinnans
omyndighet» skall hon i ädel, sjelfmedveten glädje lära känna
hvad hon kan och förmår, aldrig kunna sträfva till do
höjder dem hennes ungdomliga kraft och medvetande
anvisa henne i idealets glans, aldrig blifva fullt sig
sjelf, sådan Skaparen tänkte henne, aldrig heller öfva
det upplyftande, renande inflytande som hon kan och
bör öfva pä det andra könet, på det uppväxande släg-
som i dessa dagar egnats af Engelska parlamentet 2t en
petition, undertecknad nf 3UU0 fruntimmer, i hvilken begäres
rätt för qvinnan att sä inom som utom äktenskapet rfida
öfver hvad hon sjelf förvärfvar. Sällan har mera
uppmärksamhet inom bilda parlaments husen egnats nSgon petition,
och Englands största lagkarlar (bland hvilka Lörd Brougham
och Lord Lyndhurst) föra petitiouärernas talan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
