Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•281
salt I mindre bemedlade gårdar uteblir kokmaten om aftonen.
Middagen utgöres af salt fisk, som, om tillgång derå finnes, ej
heller saknas de andra målen, och bröd, samt surmjölk, eller
simikka, d. ä. vatten med tillsats af litet ända till bäskhet
surnad mjölk. Till sön- och helgedagar lagas rieska, ojäst bröd af
kornmjöl och vatten, samt kokas om morgonen till frukost
talk-kuna, hård gröt af korn- eller hafvermjöl, hvartill säden före
målningen kokats. Från hösten begagnas mera kött, då
ladugården först från Febr. och Martii ger ymnigare mjölk.
Strand-boerne vid fiskrikare sjöar hemta ej så ringa bidrag af goda
födoämnen från den fisk de erhålla ocb dels koka försk med
rofvor och potatis, dels tillreda till pirog (kalakukko) eller salta.
Men en stor del af allmogen, kan hända hälften af befolkningen,
måste betydligt inskränka bruket af fisk, och om de äfven
ersätta denna brist med rikligare begagnande af kött och smör,
måste de, då tillgången härpå ej heller är stor, åtnöja sig med
magrare kost Under sommarn äter dock bonden och hans
arbetare i allmänhet godt, hvilket äfven det då mera ansträngande
arbetet fordrar; hvarföre också «endast ifrån betesgoda trakter
smör afyttras. Den vanliga betingsarbetaren äter sitt bröd ej utan
smör och salt fisk, hvartill han genom öfverenskommelse eller
någon extra tjenst till gården skaffar sig kokmat Vid fattigare
år måste han dock nöjas vid salt fisk eller salt till brödet, glad
om detta är rent, och surmjölk. Före froståret 1856 visste man
i de beboddare delar af Idensalmi nästan intet af nödbröd, utan
omtalade den tid, början af 1830 talet, då det i den nuvarande
generationens barndom begagnats, nästan såsom en grå forntid;
den man trodde alldrig mera skulle återkomma1); uti aflägsnare
och mindre odlade trakter fortfor dock nödbrödet att äfven då
vara kändt och begagnadt. De sednare årens missväxter hafva
åter bragt detsamma i allmännare bruk. Ärter och bönor odlas
<) Sahlstén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
