- Project Runeberg -  Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten / Andra Häftet /
12

(1857-1864)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

Trådpiplårka (Antkus arboreus Bechst.J. Partals
spridd förekommer Trädpiplärkan i Kuopiotrakten allmänt,
öfverallt der skog finnes. Han trifves bäst uti björkskog, isynnerhet
på sådan mark, der genom svedjande, äldre och yngre skog omvexla,
samt uti ängsbackar och beteshagar m. m. Till denna trakt
anländer Trädpiplärkan vanligen i böljan af Maj, och han är den,
som jemte Rödstjerten och Sångtrasten tidigast af alla med sin
glädtigt raska sång helsar den uppgående morgonsolen.
Trädpiplärkan anländer till oss enslig eller partals och förekommer ej
heller fojrtplantningstiden kolonivis, såsom dess nära stam slägtinge,
Ängpiplärkan. Sitt bo anlägger hon på marken, vanligen under
qvistarna af en liten granbuske.

Stensqvettan (Saxicola oenanthe Mey.J. Stensqvettan
förekommer allmänt och i mängd i Kuopiotrakten på åkrar, hvilka
genom sin rikedom på sten och stenrösen bereda henne en
särdeles passande och älskad vistelseort. Partals anländer hon till
oss omkr. medlet af Maj och qvardröjer till slutet af Augusti
eller början af September. Före bortflyttningen drager hon sig
småningom från närheten af byar och gårdar till mer aflägsna,
öppna, sterila och steniga skogstrakter, samt är då mycket
orolig, skygg och svår att komma på skotthåll.

Busksqvfittan (Saxicola rubetra Mey.J. Busksqvättan
anländer sednare, än föregående art; vanligen ej förr, än i
slutet af Maj. Å busk- och tistelbevexta kärrängar förekommer och
kläcker hon temligen allmänt i Kuopiotrakten. I likhet med
Ängpiplärkan bosätta sig vanligen flera par inom samma äng och i
närheten af hvarandra. Under parnings- och fortplantningstiden
hör man derföre flera hannar på en gång exequera sin
omvexlande, ganska behagliga sång. Busksqvättan har en serdeles
förmåga att imitera och i sin sång inblanda flera andra foglars
läten och hela sång. Jag har t. ex. hört en, som fullkomligt
troget återgaf Bofinkens sång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bfnes/2/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free