Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
svart, vid ögonpunkten under spetsen, icke afbruten delningslinie. Costal
-randshakorna tydligt markerade; från den första vertikala, enkla och den
fjerde sneda, dubbla gå violettglänsande blylinier som mötas vid
ögon-punkten; från 6:te paret går en bred blylinie parallelt med den från 4:de
paret och omsluter den svartstreckade spegeln. Dessa spegelstreck
fortsätta sig utom den yttre blybegränsningen, hvarigenom 4 svarta punkter
uppslå emellan denna och brämlinien. Bakvingarnas fransar hvita.
Tagen vid Helsingfors.
Gr. nebritana Tr., HSch. f. 234.
Något större än tenebrosana, från hvilken den hufvudsakligast
skiljer sig genom den gulbruna grundfärgen, som emot vingspetsen genom
de tätl stående gula fjällen blir nästan orangeglänsande. Spegeln har 5
svarta punkter och guldgul begränsning. Costalrandshakorna 10, sträcka
sig betydligt längre mot vingroten och äro fina samt alla parvis ställda.
Den hvita ocellarpunkten under spetsen är tydlig och afbryter fransarnas
delningslinie.
Sällsynt vid Kexholm i Juli.
Gr. aeuminatana Schläg., HSch. f. 282, nigricana F.,
Germarana Tr., Zett. 1. c. in obs.
Står mycket nära plttmbagana, men grundfärgen på de mera
spetsiga framvingarna är mörkt rödbrun, icke blekt grågul, såsom hos denna.
De små kanelfargade fjällen glesa. Ryggrandsflàcken svagt antydd, grå,
med tre otydliga mörkare streck. De sidenglänsande mörkgråa fransarna
äro genomskurna af en skarp och tydlig hvit delningslinie och hafva intet
spår af ögonpunkt. Långsmed bråmranden finnes på rena exemplar en
serie af 6 skarpt markerade svarta punkter och emellan blylinierna tina
svarta streck, af hvilka det första framför spetsen i vinkeln, som
formeras af l:sta och 2:dra blylinien är kort, nästan vertikalt ställdt; de
följande äro längre och löpa parallelt med och emellan 2—3 och 3—4,
följande deras krökningar. Af de hvita, mindre tydliga costalrandshakorna
äro 3, 5, 6 dubbla, men blifva genast gråa och fortsätta sig såsom
blylinier, hvilka dock endast på friska och oskadda exemplar äro rätt tydliga.
Vid Kexholm icke sällsynt i Juli. Äfven vid Åbo och
Helsingfors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
