Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r örhandenvarande arbete har blifvit nedskrifvet i följd af det
ständigt mer och mer kännbara behofvet af en geognostisk
kunskap om vårt eget land. Sedan industrin engång slagit rot,
åtnöjer hon sig icke mera med att uteslutande förädla utländska
råämnen, som oftast äro beroende af handelns, mynt- och
tullväsendets omvexlingar; hon Önskar småningom tillgodogöra hvad
inländskt vara kan af naturprodukter, för att dymedelst kunna
utveckla nya näringsgrenar. Härvid underlijelpes hon icke
obetydligt af en geognostisk bekantskap med landet. Men hvar skall denna
bekantskap göras, om icke i skrifter, som behandla detta ämne?
Geognosin, såsom vetenskap betraktad, är i Finland helt
och hållet försummad, och bland hufvudorsakerne till denna
försummelse räkna vi såväl den omständigheten, att landets högskola
ända hittills icke egt någon egentlig lärostol för denna vetenskap,
som ock den likgiltighet, med hvilken styrelsen betraktat alla till
denna kategori hörande undersökningar af landet. Vi uttala icke
detta såsom ett klander, utan bedja våra gunstige läsare uppfatta
det anförda endast såsom historiska fakta, hvilka af en tidsenlig
fordran blifvit framhafde i dagen, för alt snart se sin öfvergång.
Mått och steg äro också redan vidtagne för att undanrödja de
orsaker, som hämmande inverkat på geognosins utveckling. A
ena sidan är en lärostol för samtliga mineralogiska vetenskaper
inrättad vid Universitetet, ehuru ännu icke besatt; å den andra
åter blefvo vid de komitéer, hvilka hösten 1856 höllo sina
sammankomster för afgifvande af underdåniga betänkanden rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
